Integrationsfrågan måste alltid beaktas

Städbranschen som många andra branscher har haft en stark utveckling, mycket tack vare ny teknik. Pandemin, tvångsflyttning, miljöförändringar och andra händelser gör sitt därtill.

Men vad som är svårt att förändra är våra vanor och hur vi förhåller oss till det vi redan fattat oss en bild kring.

Gapet mellan kravet på dagens städning med certifierad städpersonal och den självuppmålade bild många beslutsfattare har på städarens krav är slående för oss som är verksamma inom städbranschen. Det skulle nog vara en ögonöppnare för många att se det omfattande material som ligger till grund för certifieringarna, städning är ett yrke.

Jag funderar över hur man tänker sig att personer med exempelvis liten skolbakgrund, sociala svårigheter eller annat modersmål bättre skulle klara av en städcertifieringsutbildning, än någon annan utbildning. Många av dessa individer finns nu med i olika utbildningsinsatser, till exempel inom lokalvård.

Svårigheten ligger i gapet mellan baskompetensen och baskraven, samt den språkliga begränsningen för att klara av att ta till sig och godkännas vid en certifieringsutbildning.

Värt att ha med sig är också att många valt lokalvårdsyrket, för att man är mer praktiskt lagd än teoretiskt, och då ska inte en teoretisk utbildning förminska individens praktiska kunnande och förmågor. Detta bidrar till att branschen kommer fortsätta att ses som ett lågstatusyrke, men som egentligen beror på dåligt understöd och förståelse från beslutsfattarna.

En annan effekt, som vi ser i dagens upphandlingar, är att de flitiga små och medelstora företagen som försöker ”göra rätt” blir uteslutna att delta på grund av hur kraven och underlagen är utformade. Kort sagt, inte alla förstår varför man efterfrågar vissa utbildningar och krav när de sätter ihop sina underlag.

Fundera över följande; ”Får du verkligen en bättre städare genom teoretisk utbildning än genom praktisk erfarenhet?”

Samtidigt pågår väldigt många bra initiativ för att stärka både den praktiska och teoretiska utbildningen i branschen. Några exempel är Städkörkortet och Städakademin, i kombination med Städbranschen Sveriges ”Råd & Anvisningar”.

Med det sagt ser vi gärna att kraven och vad som efterfrågas i upphandlingarna framöver tar till sig de nya och mer anpassade utbildningarna i stället för att kopiera gamla underlag.

Städbranschen Sverige efterfrågar öppna diskussioner med beslutsfattare för en lika syn på lösningen, vi behöver bygga broar för att täppa igen gapen. Tillsammans kan vi verka för ett Rent och Hållbart Sverige på alla nivåer!