Gå direkt till innehåll
Artportalen passerar 100 miljoner fynd

Pressmeddelande -

Artportalen passerar 100 miljoner fynd

Den 11 september passerade Artportalen 100 miljoner registrerade fynd. Systemet, som tar emot, samlar och tillgängliggör artobservationer, utgör också en gemenskap där användare hjälper varandra. Det är dessutom ett viktigt verktyg för svensk naturvård.

Artportalen är Sveriges största rapportsystem för artobservationer. Från januari till september 2023 rapporterade 17 214 personer in nästan sex miljoner fynd – det blir ungefär ett rapporterat fynd var fjärde sekund. Det totala antalet användare uppgår till närmare 200 000 varje år.

– Vi är stolta över hur Artportalen har utvecklats från ett rapporteringssystem för fågelskådare till ett mycket viktigt verktyg för svensk naturvård och samhällsplanering. Numera använder både myndigheter och näringsliv Artportalen för att rapportera in inventeringar. Men det är fortfarande medborgarforskningen, det vill säga allmänhetens rapportering, som är den överlägset största delen av innehållet och som är helt avgörande för vår kunskap om den biologiska mångfalden. Med hjälp av rapporteringen får vi inte bara en uppfattning om var hotade arter finns, utan även förståelse för hur invasiva arter breder ut sig och hur klimatförändringen påverkar naturen. Därför är det viktigt att fortsätta rapportera. Vi ser fram emot det 200 miljonte fyndet, säger Mark Marissink, chef på SLU Artdatabanken.

Förutom myndigheter, som har egen uppkoppling mot Artportalens data, finns dagtid mellan 100 och 200 aktiva användare samtidigt i systemet. Av dessa är majoriteten inne för att titta på fynd, inte för att rapportera. Många användare går till exempel in för att ta reda på var de kan spana efter intressanta arter, eller för att verifiera ett eget fynd genom att se om samma art hittats i närheten. Dessutom hjälper många rapportörer till att verifiera andras fynd. På det sättet hjälps användare åt att kvalitetssäkra de data som rapporteras in.

– Artportalen är idag en av de allra viktigaste kunskapskällorna för svenskt naturvårdsarbete. Här rapporterar både professionella inventerare och amatörbiologer in sina artfynd. En gång i tiden myntade jag i en intervju frasen ”det som inte finns i Artportalen finns inte”. Detta stämmer ännu mer idag. Arter som finns rapporterade har väsentligt större chans att bevaras. Saknas de i Artportalen är däremot risken stor att hänsyn inte tas även om de finns. Det är viktigt att alltid göra inventeringar innan man ska påverka naturen, och att inventeringsresultatet läggs in i Artportalen. Det gäller att få alla att förstå att kunskap som ligger i byrålådan inte blir mer än just det, säger Thomas Strid, naturvårdsbiolog och artspecialist på konsultbolaget Naturcentrum.

Att samla in och granska all Artportalens data skulle inte vara möjligt utan allmänhetens hjälp. Sedan starten år 2000 har intresset för att rapportera artobservationer ökat för vare år. Det stora genombrottet kom när det blev möjligt att rapportera alla arter – från början var det ett system för rapportering av fåglar.

Att fågelrapportering är populärt märks dock fortfarande. Ungefär 80 procent av den totala datamängden i Artportalen är fågelfynd, trots att den svenska fågelfaunan utgör endast cirka en procent av landets alla drygt 60 000 arter. Men en förändring har skett, och den pågår fortfarande.

– Intresset att rapportera fåglar är stort, och trots att rapportering av andra artgrupper ökar sker det inte i den utsträckning som vi önskar. Till exempel finns många insektsgrupper som vi gärna ser mer rapportering av. De data som finns samlade i Artportalen ger viktig information om till exempel var arter finns eller inte finns, om de har funnits på en viss plats och sedan försvunnit, och om en population har ökat i antal. Det här är viktig information för naturvårdsarbetet i Sverige och det är därför viktigt att vi får information om många olika artgrupper, säger Johan Nilsson som grundade Artportalen.

Kontakt
Johan Nilsson, SLU Artdatabanken, Artportalen, Miljöanalytiker. 018-67 26 73, johan.nilsson@slu.se
Johan Samuelsson, SLU Artdatabanken, presskontakt. 070-679 34 98, johan.samuelsson@slu.se

Om Artportalen
Artportalen är ett system för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Vem som helst kan rapportera vilka arter de sett i naturen och söka bland de över 100 miljoner fynduppgifter som privatpersoner, yrkesverksamma naturvårdstjänstemän och forskare har bidragit med.

Systemet är ett viktigt verktyg för professionell, såväl som ideell, naturvård och en unik källa till kunskap. Redan nu leder Artportalens fynduppgifter till riktade naturvårdsinsatser. I framtiden kan de hjälpa oss att se trender för att förebygga miljö- och klimatproblem. Artportalen är också en mötesplats för naturintresserade som på ett enkelt och säkert sätt kan hålla koll på sina, och andras, fynd och utbyta kunskaper med varandra.

Artportalen utvecklas och drivs av SLU Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet och finansieras till stor del av Naturvårdsverket.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.