I dag infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar och vissa växter visar vårtecken redan före den meteorologiska vårens ankomst, medan andra gör det senare. Under valborgshelgen kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”.
Idag uppskattas att mindre än 10 procent av världens svampar är beskrivna och det är bråttom att dokumentera resten. Och 75 procent av de nya växter som hittas riskerar att redan vara hotade eller utrotade när de beskrivs. Vad behöver vi då göra för att skydda mångfalden innan den går förlorad? Om detta handlar en ny rapport där svampforskaren Anders Dahlberg från SLU har medverkat.
Under 2023 har 17214 personer fram till september rapporterat fynd var fjärde sekund. Och nu har Artportalen som utvecklas och drivs av SLU Artdatabanken, passerat 100 miljoner insamlade fynd. Det värdefulla och unika med Artportalen är att det är en Community där användarna hjälper varandra att upptäcka och lära mer om naturen samtidigt som Artportalen är ett viktigt verktyg för svensk naturvård.
Många däggdjur är gottegrisar, men fåglarna förlorade förmågan att uppfatta sötma under evolutionen. Vi vet att kolibrier och sångfåglar har återutvecklat smakceller som uppfattar socker, men det har varit oklart hur det är med andra fåglar. Nu visar en studie att även hackspettar har återfått sötsuget, men att göktytor, hackspettar som främst äter myror, återigen har tappat denna förmåga.
Hajar och rockor, som är broskfiskar, har ansetts sakna förmåga att medvetet alstra ljud, men ny forskning tyder på att detta är en missuppfattning. Forskare från Sverige, Spanien och Australien har visat att minst två arter av stingrockor avsiktligt producerar ljud, vilket troligen är ett försvars- eller varningsbeteende. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Ecology.
Odlad lax som rymt från nätkassar i havet vandrar upp i västsvenska vattendrag där de parar sig med lokal vild lax. Den nypublicerade studien, som genomförts av svenska och norska forskare, tyder på att genetisk påverkan från odlad lax längs svenska västkusten förekommer på samma nivåer som i norska laxvattendrag vilket på sikt riskerar artens överlevnadsförmåga.
Övervakning av smittämnen i avloppsvatten och offentliga miljöer har visat sig vara ett värdefullt verktyg i folkhälsoarbetet under covid-pandemin. Nu ska detta arbeta förvaltas och utvecklas inom ett nytt svenskt miljöepidemiologiskt centrum, SEEC. Centrumet ska bland annat bistå myndigheter när samhället öppnar upp igen, och verka för beredskap inför framtida pandemier.
Djupt grundvatten är extremt näringsfattigt, men det finns liv där. Ett mikrobsamhälle som tillväxer i ”utbrott” och sedan går i vila, och som består av arter som är väldigt olika men samarbetar, tycks vara nyckeln för överlevnad i denna extrema miljö. Det visar ett forskarlag som har utnyttjat dna-teknik och vatten från underjordiska observatorier i Sverige och Finland.
Beijerstiftelsen och SLU arrangerar tillsammans Beijerforskardagen den 16 september, på Lövsta center för lantbruksforskning. Under dagen möts 15 toppforskare från Beijerlaboratorierna i Uppsala (gen- och neuroforskning, läkemedelsforskning och husdjursforskning) och Beijerinstitutet i Stockholm (ekonomi och ekologi) för workshops om tvärvetenskapliga samarbeten, AI och kommunikation.
SLU:forskaren Alistair Auffret kom på ett nytt sätt att följa hur blomningen har påverkats av den globala uppvärmningen. Han letade upp floror från slutet av 1700-talet till 2018 som inkluderade blomningstider. Han såg att arter har börjar blomma tidigare, slutar blomma senare och blommar över en längre period. I snitt visade flororna en förlängning i blomsäsongen med nästan med fyra veckor.
Ett internationellt konsortium redovisar idag den största studien någonsin av de mikrober som finns på ytor och i luft i storstadsmiljöer jorden runt. Prover från kollektivtrafik och sjukhus i 60 städer gensekvenserades och varje stad visade sig ha sin egen mikrobiella profil. Bland alla identifierade mikrober fanns tusentals virus och bakterier som inte finns i några referensdatabaser.
Nu finns Sverige representerat i iNaturalist, det globala nätverket för naturälskare som vill dela och diskutera fynd av arter. SLU Artdatabanken som har lång erfarenhet av att hantera artobservationer ansvarar för den svenska noden. Den 20 maj lanseras iNaturalist.Se, en sajt anpassad för svenska förhållanden.
Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en ny studie, publicerad i Nature, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar. Forskarna betonar samtidigt att det är helt klarlagt att havsförsurning har många andra mycket negativa effekter.
De pågående klimatförändringarna gör att våra hav blir allt varmare. Det påverkar fiskens tillväxt. En nyligen publicerad studie från SLU visar att uppvärmningen gör att liten – men inte stor – fisk växer allt snabbare över tid. Studien bygger på provfiskedata från den så kallade biotestsjön utanför Forsmarks kärnkraftverk, där utsläpp av kylvatten gör havsmiljön varmare än i det omgivande havet.
Torsken i Östersjön är illa ute. Beståndet är extremt litet och individerna mår allt sämre. Det konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i ny artikel. Hoten mot torsken är många: ett hårt fisketryck, döda bottnar, födobrist, parasitangrepp och växande sälpopulationer. Ska torskbestånden återuppbyggas krävs smart förvaltning, och större förståelse för det komplexa ekologiska pusslet.
Har du fladdermöss i huset, och bor i Uppland eller i Södermanland? Vi behöver din hjälp i år igen, för att kunna hitta fladdermuskolonier. Rapportera till oss så har du chansen att bidra till ett forskningsprojekt, och samtidigt få veta lite mer om dina husdjur.
ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet lanserar en ny webbapplikation under välkänt namn. Nya Artfakta används för svensk naturvård, artbestämning och artobservationer. Där bygger experter och naturintresserade en kunskapsbank om den artskatt som finns i Sverige. Tiotusentals personer rapporterar varje år artobservationer och bilder från Sveriges natur till Artfakta via Artportalen.
Vi har startat en seminarieserie, Värt att Veta vid SLU i Alnarp, för att öka kunskapen genom ett axplock ur den forskning som sker i Alnarp, i populärvetenskaplig form.
Se hela programmet här.
Kommande föreläsning handlar om frön. De är fullspäckade med näringsämnen som ska fungera som energiförråd då fröet gror. Detta näringsförråd hos fröerna är också livsviktigt för oss människor som råv
En ny studie av Sveriges lantbruksuniversitet visar att fiske kan påverka kustens fiskbestånd på liknande sätt som övergödning; genom att rovfiskar som abborre missgynnas medan till exempel mört gynnas. Åtgärder som stärker rovfiskbestånden kan motverka övergödningseffekter, och studien visar att det är viktigt att fisk- och havsmiljöförvaltningen samverkar för att uppnå miljömålen.
Kan havsgående drönare revolutionera hur vi får kunskap om havets miljötillstånd? Detta undersöks just nu i Kattegatt där en ny, obemannad segelfarkost under december har mätt mängden fisk, salthalt och vattentemperatur. Datainsamlingen har pågått helt störningsfritt 24 timmar om dygnet och kan därmed ge forskarna nya insikter om livet under ytan.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala