Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

Foto på tussilago: Gert Olsson/Scandinav

Vårkollen kan avslöja effekterna av den extremt tidiga våren i norra Sverige

Vintern har varit mild i år och våren kom tidigt, särskilt i norra Sverige, där snötäcket försvann ovanligt tidigt. Svenska Botaniska Föreningen och SLU vill nu ha hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat på detta. Alla som vill bidra uppmanas att titta efter en handfull vårtecken under valborgshelgen och rapportera in dessa till Vårkollen.

Mogna åkerbönor. Foto: Åsa Grimberg

Har lagt grunden för förädling av nya nordiska sorter av åkerböna

Förädling av nya sorter av åkerböna kan bidra till en ökad odling av proteingrödor i Sverige, och samtidigt främja användningen som livsmedel. Nu har Hannah Ohm från SLU undersökt 220 sorter från hela världen, och kartlagt genetiken bakom viktiga egenskaper såsom avkastning och frökvalitet, och inte minst anpassning till odling på nordiska breddgrader.

Foto: Mostphotos

Höjd dieselskatt för jordbruket bättre för miljön: Så kan inkomstbortfallet motverkas

Jordbruket får idag skattelättnader på diesel för att stärka konkurrenskraften, men detta ökar utsläppen av växthusgaser. En ny studie visar att en slopad skattenedsättning för diesel skulle vara det bästa för miljön. Ett jordbruksavdrag som kompenserar jordbrukare för de ökade kostnaderna kan upprätthålla jordbrukets lönsamhet samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar.

En ung lax. Foto: Jörgen Wiklund

Läkemedelsrester påverkar laxars vandring

Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

Martin Falklind och Edvin Kronberg tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025

SLU Artdatabankens naturvårdspris 2025 tilldelas naturfilmaren Martin Falklind och eldsjälen Edvin Kronberg för deras insatser för biologisk mångfald i Sveriges vattenmiljöer. Martin har genom sina filmer skapat medvetenhet om ekosystemens skönhet och hoten mot dem, medan Edvin genom eget initiativ har återställt livsmiljöer för fisk. Deras arbete inspirerar till förändring och engagemang.

Svartmunnad smörbult förändrar kustfiskbestånden i Östersjön

En liten, anpassningsbar och aggressiv nykomling håller på att förändra Östersjöns kustekosystem. Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har spridit sig snabbt längs kusten. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar fiskbestånden – vissa arter gynnas, medan andra minskar i antal.

Tussilago. Foto: Gert Olsson/Scandinav

Tunt snötäcke kan ge tidig vår

Våren verkar komma tidigt i år, men den kommer vid olika tidpunkter i olika landsdelar. Norra Sverige är fortfarande täckt av snö, men ovanligt lite i år. Hur påverkar detta vårblommorna fram till valborgshelgen? Då kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”, och bidra till bättre kunskap om klimatförändringarnas följder.

Mjölkkor. Foto: David Stephansson

Mindre ”djursvinn” på ekologiska nötkreatursgårdar

En viktig del av matsvinnet är djur som förloras på gårdsnivå och aldrig går till slakt. I Sverige är detta köttsvinn 7,4 procent av nötköttsproduktion på ekologiska gårdar, och 8,8 procent på konventionella. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Om konventionell produktion skulle komma ned på samma svinn-nivå som ekologisk skulle 940 ton benfritt nötkött tillföras per år.

Svampen ribbsopp upptäcktes för första gången i Sverige 2017. Arten expanderar mycket snabbt och konkurrerar med inhemska rödlistade mykorrhizasvampar. Foto: Tommy Knutson

Ny riskklassificering av främmande arter

SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, genomfört en ny riskklassificering av främmande arter i Sverige. Syftet är att identifiera hot mot biologisk mångfald. Arbetet underlättar för myndigheter att prioritera insatser och minska ekologiska och ekonomiska skador.

Höns på dåvarande Ekhaga försöksgård vid SLU. Fotograf: Mats Gerentz

Ny AI-metod kan förbättra bröstbenets hälsa hos värphöns

Upp till 90 procent av världens värphöns drabbas av bröstbensskador – smärtsamma frakturer och deformationer som påverkar både djurvälfärden och äggproduktionen. I en doktorsavhandling vid SLU har man utvecklat en AI-baserad metod som kan identifiera och analysera bröstbenens kvalitet på ett effektivt sätt.

Odlingsförsök i Kina, med utrustning som mäter metanhalten i luften. Foto: Yunkai Jin

Nytt högavkastande ris som ger kraftigt minskade metanutsläpp har utvecklats vid SLU

Ris är stapelföda för halva jordens befolkning, men odlingen leder till betydande utsläpp av växthusgasen metan. Nu har forskare från SLU och kollegor i Kina identifierat två kemiska föreningar som utsöndras från risrötter och som påverkar hur stora metanutsläppen blir. Denna kunskap gjorde det möjligt att korsa fram en högavkastande ristyp som släpper ut upp till 70 procent mindre metan.

Lotten Wahlund och kvigor med halsband som möjliggör inhängning med virtuella stängsel. Foto: Jenny Jewert

Virtuella stängsel för nötkreatur fungerar i naturbetesmarker

Idag går det att hägna in beteshagar utan fysiska stängsel. Hagens önskade virtuella gränser programmeras in i en app, och djuren bär halsband som varnar dem med ljud vid gränsen och svaga stötar om de inte vänder tillbaka in i hagen. Tekniken är ännu inte godkänd, men studier visar att virtuella stängsel kan vara ett snabbt och flexibelt verktyg för nötkreatur på naturbetesmarker.

Schematisk bild av vad som tycks ske när forskargruppens nanopartiklar kommer i kontakt med ett höljeförsett virus (grå färg anger fosfolipider, medan gul och brun färg anger olika typer av membranproteiner). Illustration: Björn Greijer

Upptäckt om hur coronavirus skadas av nanopartiklar banar väg för ny desinfektionsteknik

Ett nytt sätt att oskadliggöra coronavirus har upptäckts av forskare från SLU och Tartu universitet. En viss typ av nanopartiklar visade sig skada virusets yttre hölje, vilket gör det svårare för viruset att ta sig in i mänskliga celler. Det verkningssätt som påvisades har inte beskrivits tidigare. Tekniken fungerar vid rumstemperatur och även i mörker, vilket ger en rad fördelar vid desinfektion.

Pressinbjudan: Eftermiddag på Uppsala slott om filantropins betydelse

I samarbete med Uppsala universitet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan bjuder Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) in till en inspirerande eftermiddag på Uppsala slott för att hylla filantropins roll inom grundforskning och kultur.
Initiativet till evenemanget kommer från den framlidne Sverker Lerheden, som i sitt testamente donerade betydande summor till forskning och uttry

Angrepp av axfusarios på veteax som infekterats med svampen Fusarium graminearum. På det övre axet, som dessförinnan hade besprutats med ett RNA-preparat, hade betydligt färre kärnor angripits. Foto: Poorva Sundararajan

Gensläckarsprej som bekämpar spannmålssjukdom är säker för miljön

Idag utvecklas ett nytt sätt att bekämpa växtsjukdomar, med RNA som släcker ned gener som skadegöraren använder för att sätta igång angreppet. Ett forskarlag lett från SLU har för första gången undersökt hur en sådan bekämpning påverkar andra mikroorganismer. Det RNA som användes för att bekämpa sjukdomen axfusarios störde inte det övriga mikroblivet på grödan, och var alltså väldigt specifikt.

Träd med de speciella kryssmärkena finns spridda över norra Skandinavien.

Gömda symboler berättar om samiska ritualer och heliga platser

Forskare vid SLU och Silvermuseet har studerat gamla träd med ristningar i norra Sverige. Märkena, som har samisk ursprung, markerar heliga platser och användes för ritualer. Traditionen hotas av skogsavverkning, vilket gör dokumentation viktig.

Visa mer

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.