Gå direkt till innehåll

Nyhet -

Fakta om laxlus

Vad är en laxlus?
Laxlus (Lepeoptheirus salmonis) finns naturligt i alla havsområden på det norra halvklotet och är den vanligaste parasiten hos lax. Laxlus är inte en lus utan ett kräftdjur som livnär sig på laxens hud. Fisk som är angripen av laxlus får sår i huden som gör att den får svårare att upprätthålla sin vatten- och saltbalans då vatten läcker ut från såren och salt kommer in genom såren.

Laxlusen utvecklas genom tio stadier. I den inledande fasen flyter den med vattnet och kan spridas över stora områden. När den fäster sig vid en värdfisk, växer den ytterligare och till slut blir den vuxen nog att reproducera sig. En vuxen hona är 12 millimeter (29 mm med äggsträngar, en vuxen hane är 6 mm).

Hur lever laxlusen?
Laxlusen lever och förökar sig på lax och öring i saltvatten, och finns hos fisk i havsodlingar och hos havsöring som lever i fjordarna och i kustvattnet hela året. Laxlusen följer med, och faller av från, vildlaxen när den kommer in i fjordarna för att leka i älvarna. Stora förekomster av laxlus kan skapa problem för såväl den odlade som den vilda laxen. Däremot påverkas inte livsmedelssäkerheten eller kvaliteten på laxen.

Norge har såväl viktiga vildlaxstammar som en omfattande havsbruksnäring. Det är viktigt att ta hänsyn till båda. Havsbruk innebär att antalet fiskar i havet ökar, därmed ökar också antalet värdar för laxlus. Branschen har därför som mål att hålla låga nivåer av laxlus i anläggningarna. Laxlusen reproducerar sig året om, men det sker i en snabbare takt när temperaturen ökar, framför allt mot slutet av sommaren.

När behandlar man mot laxlus?
Behandling mot laxlus inom havsbruket sätts in när det i genomsnitt är 0,5 lus per fisk. Behandling sker genom bad eller via fodret. I vissa fall använder man också putsarfiskar (läs mer om behandlingsformer nedan). Eftersom laxlusen utgör en stor utmaning för odlingarna, forskar man på alternativa behandlingsmetoder. I vissa områden har man sett att laxlus från odlingar kan smitta vild fisk, varför man också ständigt utvecklar och forskar kring driftsrutiner, behandlingsformer samt ett vaccin mot laxlus.

Vad gör man för att hindra spridning av laxlus?
Havsbruksindustrin och myndigheterna samarbetar för att säkerställa en god kontroll av laxlusnivåer. På våren är det ett extra fokus på att hålla nere nivåerna, eftersom den minsta sorten av vild lax (smolt) då inleder sin resa från älvarna, via fjordar och ut i havet.

Den odlade fisken övervakas genom att man kontrollerar nivåerna av laxlus minst var fjortonde dag. Alla räkningar rapporteras till norska Livsmedelsverket (Mattilsynet) och finns tillgängligt på lusedata.no.

Resistensutveckling mot dagens behandling är en utmaning och forskningen är därför inriktad på att utveckla alternativa behandlingsmetoder, såsom ett vaccin.

Vilka metoder används för att motverka laxlus?
Havsbruksindustrin använder ett antal olika metoder för kontrollera nivåerna av laxlus.

Det läggs mycket kraft på att utvärdera och samordna resultaten av effekterna av de olika metoder som används vid laxlusbekämpning.

  • Putsarfisk som äter laxlus
  • Mekaniskt avlägsnande, såsom spolning
  • Skyddskjolar
  • Badbehandling med godkända läkemedel
  • Specialfoder
  • Laser som "skjuter" bort laxlusen

Branschens viktigaste strategi är att komma bort från användningen av läkemedel i behandlingen av laxlus, och ett antal nya tekniker utvecklas för att uppnå detta mål. Dessutom pågår det en långsiktig forskning kring utveckling av ett vaccin, samt avel av mer motståndskraftig lax.

För mer information

Ämnen

Kontakter

Trym Eidem Gundersen

Trym Eidem Gundersen

Presskontakt Director Nordic region / Direktør region Norden +47 95840957
Charlotte Rapp

Charlotte Rapp

Presskontakt Manager Sverige Norges Sjömatråd 072 327 04 94

Norges sjömatråd

Norges sjömatråd samarbetar med den norska fiskerinäringen för att hitta nya marknader för sjömat från Norge.

Syftet med rådets arbete är att öka värdet på sjömat från Norge. Det gör vi genom att arbeta systematiskt med marknadsinformation, marknadsutveckling och marknadsberedskap samt genom att öka intresset för produkterna på utvalda marknader över hela världen.

Sjömatrådets verksamhet finansieras av fiskerinäringen genom en exportavgift på alla norska sjömatsprodukter.

Sjömatrådet har fem rådgivande marknadsgrupper, en för varje fisk- och skaldjursnäring: lax och öring, vit fisk (torsk, sej, kolja m.m.), räkor och skaldjur, konventionella produkter (saltfisk, klippfisk och torrfisk) och pelagiska produkter (sill, makrill och lodda). Dessutom har det upprättats en rådgivande marknadsgrupp för den norska marknaden, en för miljödokumentation och en för nya marknader. I de olika grupperna ingår totalt över 70 representanter från fiskerinäringen.