Vi åt mer kött, ägg och mejeriprodukter förra året men en minskad andel kom från Sverige

Sveriges produktion av nötkött, griskött och matfågel ökade 2024 medan den minskade av får- och lammkött, ägg och invägd mjölk. Köttkonsumtionen steg med 2,1 procent. Importen ökade av alla animalieprodukter utom matfågel medan exporten minskade överlag. Den svenska försörjningsgraden backade för alla sektorer utom matfågel.

• Matfågelsektorn står för den mest positiva utvecklingen 2024, där såväl produktion som konsumtion och försörjningsgrad ökade. Den totala importen av matfågel minskade men det skedde också en förändring i inflödet där framför allt importen från Polen ökade, med 20 procent, samtidigt som vi köpte mindre matfågel från Tyskland och Danmark.
  
• Dålig skörd av foder sommaren 2023 tvingade en del producenter med nötkreatur att slakta fler djur än planerat. De två senaste åren har slakten av kor och kvigor ökat med 4,7 procent samtidigt som den totala slakten av nötkreatur ökat med 3,2 procent, vilket betyder färre födda kalvar. Det fanns 5 procent färre nötkreatur på svenska gårdar i juni 2024 jämfört med i juni 2023. I januari minskade produktionen av nötkött följaktligen med 10 procent, en minskning som även påverkades av att många röda dagar inföll på vardagar under jul- och nyårshelgen vilket gav färre slaktdagar.
  
• Invägningen av mjölk minskade med 0,7 procent 2024. Det senaste halvåret har mjölkbönderna fått flera prishöjningar som gynnat lönsamheten och framtidstron hos svenska mjölkföretag. En mjölkproducent i Sverige får idag nästan 68 procent mer betalt för mjölken än i början av 2021, emellertid har priserna även sjunkit tidvis under perioden. Prisuppgången beror både på stigande kostnader de senaste åren och på minskad global produktion. De höga priserna leder förhoppningsvis till ökad investeringstakt och invägning av mjölk framöver.
  
• Produktionen av får- och lammkött har minskat kraftigt, med nästan 12 procent 2024 jämfört med 2023 och med 19 procent i januari 2025 jämfört med januari 2024. En orsak till minskad produktion är bristande lönsamhet hos producenterna, som bland annat kan kopplas till att sektorn har en alltjämt småskalig struktur. När volymerna är låga påverkar det även slakteriernas lönsamhet vid slakt av får och lamm. Importkonkurrens och rovdjursattacker är också negativt för sektorn.
  
• Grisföretagarna i Sverige har haft en relativt stabil marknadssituation. Antalet grisar har minskat under flera år i flera stora grisländer inom EU som Sverige traditionellt importerar ifrån, som Tyskland och Danmark, vilket minskat trycket på Sveriges gränser. Eftersom Sverige har en liten export av griskött och säljer det mesta på hemmamarknaden, så är vi mindre känsliga för globala svängningar. Det pris som svenska grisproducenter får vid försäljning till slakteriet har legat stabilt på en relativt hög nivå sen hösten 2022, samtidigt som priset i många EU-länder varierat kraftigt.
  
• Svenska värphönsbesättningar har drabbats av flera allvarliga sjukdomsutbrott de senaste åren; fågelinfluensa 2021, salmonella 2023 och ett mindre utbrott av newcastlesjuka 2024. Dessa störningar har gett djupa avtryck i marknadsbalansen. Den minskade produktionen har tidvis lett till brist på svenska ägg, som också märkts av i butik, och den har tillfälligt ersatts med ökad import vilket syns genom en försämring av den svenska försörjningsgraden.

Positiva ekonomiska signaler under 2024 gav ökad köttkonsumtion

Under 2024 ökade konsumtionen av samtliga animaliska livsmedelsgrupper, undantaget får- och lammkött och övrigt kött. Konsumtionen av mejeriprodukter ökade med 4,3 procent, men variationen är stor inom gruppen. Vi drack mindre mjölk och åt mer ost, samtidigt ökade importen av ost och försörjningsgraden sjönk från 39,1 till 36,8 procent vilket är den lägsta nivån sedan våra mätningar startade 1995. Konsumtionen av ägg ökade med 5,4 procent.

Totalt ökade köttkonsumtionen med 2,1 procent 2024 och landade återigen över 80-kilosstrecket uttryckt i kilo per person. För att översätta totalkonsumtionen som uttrycks i slaktad vikt till konsumtion på tallriken, är tumregeln att halvera siffran. Alltså låg vår faktiska köttkonsumtion per person runt 40 kg.

Tabellen nedan visar utvecklingen av konsumtionen per person och år av kött, mejeriprodukter och ägg, 2016 - 2024. Källa Jordbruksverket.

Under 2024 dök det upp signaler som påverkade hushållens ekonomi positivt. Förväntningarna ökade samtidigt på en långsiktigt starkare ekonomi. Under de första månaderna 2025 har dock prisökningarna tagit fart igen och i dagarna aviserade en del storbanker höjda räntor på bundna bolån. Färska siffror visar också att arbetslösheten passerat 9 procent, vilket är högre än på länge. En berättigad fråga är hur det kan komma sig att konsumtionen av kött och andra dyrare animalieprodukter ökat under den rådande situationen?

– Konsumenterna betalar idag drygt 30 procent mer för maten än för fyra år sedan, men inflationen avtog trots allt och Riksbanken genomförde flera räntesänkningar under 2024. Dessa positiva tecken i en fortsatt orolig värld är, tillsammans med det faktum att vegotrenden tycks ha svalnat, troliga orsaker till att svenskarna åt mer kött förra året. Dessutom har priserna inte bara ökat för kött och det kan innebära att alternativen inte upplevs som mer prisvärda. Vi får sannolika vara beredda på att det ekonomiska läget fortsätter att vara lynnigt ett tag framöver och att det kan bli tvära kast även på livsmedelsmarknaden, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare.

Framtiden är osäker men det finns ljusglimtar

Jordbruksverkets prognos för jordbrukets ekonomiska utveckling 2024 visar ett totalt produktionsvärde på 85,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 6 procent eller 4,7 miljarder kronor jämfört med 2023. Värdet av vegetabilieproduktionen bedöms ha ökat med 2,8 miljarder kronor eller knappt 8 procent medan prognosen visar att värdet av animalieproduktionen ökade med 1,7 miljarder kronor eller 4 procent jämfört med 2023. Samtidigt har jordbrukets beräknade kostnader för insatsvaror och tjänster sjunkit med 0,9 miljarder kronor eller knappt 2 procent. Lönerna ökade medan räntorna sjönk förra året, emellertid uppstår den reella effekten av räntesänkningarna först under 2025. Sammantaget ökade lantbrukets resultat rejält jämfört med 2023.

I dagarna publicerades LRF:s gröna näringslivsindex, som visar stärkt framtidstro inför 2025. Det är främst animalieproducenter med mjölk- nötkötts- och grisproducenterna i spetsen som stärker indexet. Växtodlings- och trädgårdsföretag ligger på en lägre nivå i mätningen.

Utgångsläget inför 2025 är med andra ord positivt även om det finns orosmoln. Om vi blickar ut i världen bidrar USA:s utspel kopplat till den globala handeln, med hot om och realiserade handelstullar, till såväl inflation som börsfall och allmän osäkerhet. Även kriget i Ukraina sprider fortsatt oro.

Matpriserna fortsätter att stiga

Matpriserna steg enligt SCB med 3,9 procent mellan februari 2024 och februari 2025. Ökningen var 1,8 procent bara i februari 2025, det är den största månatliga uppgången på ett år. Stigande matpriser utgör tillsammans med högre elpriser den största bidragande faktorn till att inflationen i Sverige nu tar fart igen. Inflationen enligt KPI var 1,3 procent i februari, det var en uppgång med 0,9 procent jämfört med januari.

Jordbruksverkets statistik över utvecklingen av prisindexi primärproduktionen (A-index), förädlingsledet (PPI-J), konsumentledet (KPI) och för insatsvaror (PM-index) mellan januari 2021 och januari 2025 visar följande:

• Priserna till lantbruket har ökat med knappt 47 procent.
• Det pris som förädlingsledet får vid försäljning har ökat med 38 procent.
• Konsumentpriserna har ökat med drygt 30 procent.
• Priset på insatsvaror till jordbruket har stigit med knappt 37 procent.
• Inflationen landade på drygt 23 procent.

Tabellen nedan visar utvecklingen av priser och kostnader i jordbruksproduktionen januari 2021 – januari 2024
Källa: Jordbruksverket

Observera att det är stora skillnader i prisutvecklingen för de livsmedelsgrupper som omfattas av genomsnittet. Det är också viktigt att komma ihåg att prisindex mäter utvecklingen i procent, men säger inget om vare sig totalt påslag, marginaler och lönsamhet för varje led i kedjan vid startpunkten. En procents ökning i lantbrukarled är mindre i kronor och ören än vad samma procentuella ökning är i senare led.

Kontaktperson för journalister

Åsa Lannhard Öberg
asa.lannhard@jordbruksverket.se
Telefon036-15 52 74, 070-369 73 04