Gå direkt till innehåll

Ämnen: Livsmedel

Här är hela det svenska landslaget som representerade Sverige på Grüne Woche, med landsbygdsminister Peter Kullgren i mitten. Bild: Jordbruksverket / Bernhard Ludewig

310 000 besökare på Grüne Woche – stort intresse för de svenska utställarna

Nyligen avslutades Grüne Woche, den stora mat- och jordbruksmässan, i Berlin där Sverige återigen fanns på plats med en representationsmonter i Jordbruksverkets regi. Under den 10 dagar långa mässan fick de 19 svenska livsmedels- och måltidsturismföretagen besök inte bara av 310 000 nyfikna tyska besökare, utan även statsminister Ulf Kristersson och landsbygdsminister Peter Kullgren.

Under resan till Japan kombineras officiella besök med säljfrämjande aktiviteter, seminarier om lokal marknad och konsumenttrender samt besök i butiker och anläggningar. Foto: Pixabay.

EU skickar handelsdelegation till Japan

Den 8 – 13 juni åker en handelsdelegation till Japan under ledning av jordbrukskommissionär Christophe Hansen. Det finns plats för ca 100 representanter och inbjudan riktas särskilt till aktörer som arbetar med nötkött, griskött, matfågel, bearbetade jordbruksprodukter, mejerivaror, vin, öl, sprit, olivolja, frukt och grönsaker. Resan innebär goda möjligheter att nätverka och knyta kontakter.

Landsbygdsminister Peter Kullgren invigde den svenska representationsmontern tillsammans med Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin och ministerrådet John Zachau från svenska ambassaden i Berlin.  Foto: Jordbruksverket/Bernhard Ludewig

Tung svensk närvaro på Grüne Woche

Under fredagen inleddes Grüne Woche, den stora mat- och jordbruksmässan, i Berlin, där Sverige deltar genom en representationsmonter i Jordbruksverkets regi. Både statsminister Ulf Kristersson och landsbygdsminister Peter Kullgren var på plats. Under 10 dagar möter 19 svenska livsmedels- och måltidsturismföretag drygt 300 000 nyfikna tyska besökare.

Stödet ska användas till säljfrämjande åtgärder för livsmedel och jordbruksprodukter, exempelvis reklamkampanjer eller deltagande i utställningar och mässor. Foto: Pixabay.

Pengar att söka för marknadsföring av livsmedel och jordbruksprodukter från EU

I år finns 1,5 miljarder svenska kronor att söka till marknadsföringsinsatser som ska öka konsumtionen av EU-producerade livsmedel och jordbruksprodukter. Stödet riktar sig till bransch- och producentorganisationer. Ansökningsperioden öppnar den 22 januari och pågår fram till den 23 april 2025.

Molly är det vanligaste hundnamnet, flest hundar finns i Skåne och labrador retriever är den vanligaste hundrasen - det framgår av 2024  års statistik från hundregistret. Bild: Petra Winroth, Mostphotos.

Antalet nyregistrerade hundar minskade med åtta procent 2024

Antalet nya hundar som registrerades i Jordbruksverkets hundregister under 2024 var 62 154. Det innebär en minskning med drygt 8 procent jämfört med 2023. I Jordbruksverkets centrala hundregister, där alla hundar och deras ägare enligt lag ska registreras, finns nu totalt 1 154 000 hundar. 834 000 hundägare är registrerade, vilket är 21 000 fler än 2023.

Årets totalskörd av spannmål beräknas vara 19 procent större än förra årets låga skörd, men 6 procent mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. Foto: Mostphotos

Skörden 2024 — Sämre i söder och bättre i norr

Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,1 miljoner ton, vilket är 19 procent större än förra årets låga skörd. Skörden är dock 6 procent mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. Undermåliga och försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorka minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet.

Under 2023 åt vi 82,4 kilo frukt och bär per person i Sverige. Under perioden 1980-2015 ökade vår konsumtion av frukt och bär med 32 procent, men nu är vi tillbaka på 1980 års nivå. Foto: Scandinav

Livsmedelskonsumtionens utveckling fram till 2023

I dag publiceras Jordbruksverkets årliga officiella statistik över livsmedelskonsumtionen och dess näringsinnehåll. Med hjälp av statistiken går det nu att följa utvecklingen från 1980-talet fram till 2023.

Totalskörden av matpotatis i år ökade med fyra procent jämfört med 2023. Foto: Mostphotos

Historiskt hög skörd för stärkelsepotatis

Den preliminära statistiken för 2024 visar att totalskörden av matpotatis var 477 700 ton i Sverige, medan stärkelsepotatis beräknas till 406 800 ton.

Värdet av vegetabilieproduktionen uppskattas öka med knappt 8 procent. Ökningen gäller främst för spannmål, fodergrödor, potatis, grönsaker och frukt. Foto: Kenneth Bengtsson.

Prognos visar ökad lönsamhet i jordbruket 2024

Efter 2023, som var ett tufft år för jordbruksföretagen med fördubblade räntekostnader, låga skördar och sjunkande priser, beräknas jordbrukets ekonomiska resultat förbättras 2024.

Sverige bjuder som vanligt på både tradition och innovation. Mässbesökarna kommer kunna smaka på allt från sill, tunnbröd, senap och älgkorv till must och hantverksöl. Foto: Jordbruksverket/Bernhard Ludewig

Svenska företag utforskar den tyska nyfikenheten på svensk mat och dryck

Grüne Woche kan liknas vid en enorm marknad där 300 000 besökare från 61 länder äter, dricker och handlar sig igenom de många hallarna. En svensk flagga, en midsommarstång eller en älg symboliserar Sverige för många tyskar. En så enkel sak som att inkludera dessa symboler i sin marknadsföring kan öka försäljningen med upp till 20 procent, menar Corinna Hauber från Tysk-svenska handelskammaren.

Symtom på mörk ringröta i potatis kan vara missfärgningar och bakteriedroppar från den så kallade kärlringen. Foto: Eppo.

Mörk ringröta upptäckt i utsädespotatis

Mörk ringröta har konstaterats i ett parti med utsädespotatis. Växtsjukdomen orsakas av en bakterie som är en karantänskadegörare och som kan ge stora skador i potatis- och tomatodlingar. Angripen potatis är inte farlig att äta, men blir oaptitlig när symptomen börjar framträda. Det viktigaste är att potatisen inte används som utsäde och sprider sjukdomen vidare.

Genrebild, alger. Foto: Hanna Sallén Lennerthson.

Stegvisa förändringar krävs för att få mer algbaserade livsmedel

Fortsatta satsningar på kunskapsutveckling och forskning, förbättrat samarbete inom näringen och mellan algföretagare och myndigheter. Enklare regler samt teknik- och produktutveckling för att öka efterfrågan på algbaserade livsmedel. Det är några av de förslag som lyfts fram i den rapport för ökad algproduktion i Sverige som Jordbruksverket idag lämnar till regeringen.

Åtgärder för att öka konsumenters efterfrågan på produkter av sill och skarpsill presenteras i handlingsplan. Foto: Lina Waara, Jordbruksverket.

Flera åtgärder krävs för att få mer fisk på bordet

Åtgärder för att öka konsumenters efterfrågan på produkter av sill och skarpsill i kombination med bättre kunskaper om miljögifter i fisk samt förbättrad infrastruktur för landning och mottagning av fisk. Det är några av de förslag som lyfts fram i den handlingsplan för mer mat av pelagisk fisk i Sverige som Jordbruksverket idag lämnar till regeringen.

Så kan veterinära resurser säkras för att klara totalförsvarsviktig verksamhet vid höjd beredskap

Så kan veterinära resurser säkras för att klara totalförsvarsviktig verksamhet vid höjd beredskap

Djur som hålls för livsmedelsproduktion samt tjänste- och servicedjur är viktiga för Sveriges beredskap. För att säkra att sådan samhällsviktig djurhållning kan fungera även vid höjd beredskap krävs åtgärder. Ny lagstiftning, beredskapslagring samt beslutanderätt för att fördela veterinära resurser är några av de behov som Jordbruksverket och Livsmedelsverket identifierar i en rapport.

Vindelnrökt skinka har fått en skyddad geografisk beteckning inom EU. Foto: Mathantverkarna.

Vindelnrökt skinka får skyddad geografisk beteckning inom EU

Med hantverkskunnighet och med en doft av lägereld tar sig Vindelnrökt skinka hela vägen från Västerbotten till ett godkännande av EU-kommissionen i Bryssel. Vindelnrökt skinka är en helmuskelskinka som varmrökts på traditionellt sätt i över hundra år i ugnar eldade med ved från al.

Sedan 2021 har invägningen av ekologisk mjölk minska med totalt 25 procent. Foto: Mostphotos

Slakten av ekologiskt hållna djur fortsätter minska

Produktionen från den svenska ekologiska djurhållningen minskade överlag mellan 2022 och 2023. Detta är en utveckling som pågått några år och generellt var nergången kraftigare än vad som tidigare varit fallet. Utvecklingen mellan 2022 och 2023 följer av det minskade antalet djur inom den ekologiska djurhållningen.

Jordbruksverket har tillsammans med LRF, Livsmedelsverket, Tillväxtverket och länsstyrelsen arrangerat så kallade regelsafaris för att gemensamt prata om den regel- och kontrollbörda som lantbrukarna behöver förhålla sig till. Foto: Carl Johansson

Kartläggning av krav och villkor som hindrar livsmedelsstrategin

Målet för Sveriges livsmedelsstrategi är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen ökar samtidigt som de nationella miljömålen nås. 2023 gjorde Jordbruksverket en kartläggning över regler och villkor som hindrar oss från att nå livsmedelsstrategins mål. I en skrivelse till regeringen föreslår vi nu ett antal åtgärder.
Genom regelförenklingar och åtgärder som minskar admi

Visa mer

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske. Vi är också en beredskapsmyndighet, vilket innebär att vår verksamhet är viktig för Sveriges civila försvar.

Distriktsveterinärerna ingår i Jordbruksverket.