Med hantverkskunnighet och med en doft av lägereld tar sig Vindelnrökt skinka hela vägen från Västerbotten till ett godkännande av EU-kommissionen i Bryssel. Vindelnrökt skinka är en helmuskelskinka som varmrökts på traditionellt sätt i över hundra år i ugnar eldade med ved från al.
Produktionen från den svenska ekologiska djurhållningen minskade överlag mellan 2022 och 2023. Detta är en utveckling som pågått några år och generellt var nergången kraftigare än vad som tidigare varit fallet. Utvecklingen mellan 2022 och 2023 följer av det minskade antalet djur inom den ekologiska djurhållningen.
Målet för Sveriges livsmedelsstrategi är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen ökar samtidigt som de nationella miljömålen nås. 2023 gjorde Jordbruksverket en kartläggning över regler och villkor som hindrar oss från att nå livsmedelsstrategins mål. I en skrivelse till regeringen föreslår vi nu ett antal åtgärder.
Genom regelförenklingar och åtgärder som minskar admi
Lika säker mat som i dag – men mindre livsmedelsförluster och mer träffsäkra insatser. Det är målsättningen med morgondagens salmonellahantering. På uppdrag av regeringen ska Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, tillsammans med näringen, driva utvecklingen mot mer förebyggande arbete och mer ändamålsenlig salmonellaövervakning.
Jordbruksverket har samlat in statistik över vilka livsmedel som kommunerna köpte 2023 och nu finns data från 268 av landets kommuner inläst i SILO-databasen. Det totala varuvärdet för inköpen är 7,8 miljarder kronor och den svenska andelen livsmedel var hög inom flera områden.
Journalister är välkomna till en pressträff om den nya statistik kring kommunernas inköp av livsmedel som blir tillgänglig i och med lanseringen av SILO-databasen den 9 april.
Jordbruksverket har tagit fram en modell för att beräkna mängden mat i det svenska livsmedelssystemet. Framtagandet av modellen ingår i uppdraget om uppbyggnad av livsmedelsberedskap som Jordbruksverket redovisat till regeringen.
Sveriges primärproducenter spelar en viktig roll när det gäller att säkra livsmedel i händelse av kris och krig. En kartläggning från Jordbruksverket visar att företagens förmåga att leverera varor och tjänster under höjd beredskap varierar i hög grad – och att detsamma gäller för vilka olika åtgärder som behövs för att göra företagen mer robusta.
Den svenska spannmålsproduktionen kan vara ett sätt att säkra mat för Sveriges befolkning i händelse av krig eller annan kris. Det visar den utredning som Jordbruksverket idag har lämnat till regeringen tillsammans med ett antal andra utredningar inom området livsmedelsberedskap och civilt försvar.
Exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med 6 miljarder kronor under 2023. Samtidigt ökade importen med 12 miljarder kronor. Handelsunderskottet uppgick till 77 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 9 procent jämfört med 2022. Siffrorna exkluderar fisk.
Efter två år av ökningar minskade totalkonsumtionen av kött per capita med 1,7 procent 2023. Den svenska marknadsandelen för kött landade på 70 procent. Matfågel är den enda animaliesektor i Sverige med sjunkande marknadsandel 2023. Det beror på att importen steg, kopplat till stigande efterfrågan på billigare kyckling. Det visar de senaste marknadsbalanserna för animaliesektorn i Sverige.
Gotlandslins har fått skyddad ursprungsbeteckning inom EU, vilket gör den till den 22:a produkten i Sverige med detta skydd. Linsen, som traditionellt har odlats på Gotland, har en unik smakprofil och är en signaturgröda på ön.
Om det skulle bli krig i Sverige kan ransonering av viktiga varor och förnödenheter vara en sista utväg för att hantera en bristsituation. Jordbruksverket och Livsmedelsverket föreslår nu grunder för prioritering och fördelning av kritiska resurser på livsmedelsområdet om ransoneringslagen måste tillämpas.
Tillgången är central om mer svenskt vildsvinskött ska komma in i livsmedelskedjan, vilket är ett mål i den svenska livsmedelsstrategin. Detaljhandeln och grossisterna satsar inte på vildsvinskött om det inte finns tillräcklig tillgång för kampanjer som kan skapa efterfrågan hos konsument. Alla aktörer längs hela kedjan behöver samarbeta för att tillgången ska möta efterfrågan.
Det behövs en kraftsamling hos både företagen och det offentliga för att minska livsmedelsförlusterna och öka resurseffektiviteten. Myndigheter behöver vi se till att regler och villkor inte leder till förluster som hade kunnat undvikas. Konsumenter måste våga tänka nytt kring vad som hamnar på tallriken.
Nu öppnar ett nytt investeringsstöd för förädling av livsmedel med målet att främja en robust livsmedelskedja, minska sårbarheten för företag och öka landets livsmedelsproduktion. Stödet kan sökas av lantbrukare och mindre företag som vill förädla jordbruks-, trädgårds-, rennärings- eller naturprodukter till livsmedel.
19 – 28 januari pågår en av världens största mat- och jordbruksmässor, Grüne Woche i Berlin. I den svenska montern bjuds det på ett rikt smörgåsbord med mat- och dryckesupplevelser. Här finns populära älgfärsburgare, inlagd sill, hantverksöl, hampaost och knäckebröd tillverkat av tång.
En fungerande samhällsekonomi, robust elförsörjning och tillgång till så kallade insatsvaror är avgörande förutsättningar för att företag ska kunna fortsätta att producera och leverera mat även vid olika typer av störningar i kris och krig. Det konstaterar Livsmedelsverket och Jordbruksverket i en gemensam slutrapport i regeringsuppdraget om åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan.
I dag publicerade Jordbruksverket sin årliga statistik över livsmedelskonsumtionen och dess näringsinnehåll. Statistiken visar en minskning av konsumtionen av frukt och bär, medan konsumtionen av förädlade produkter som choklad och läskedrycker har ökat. Energitillförseln har också ökat under perioden, främst på grund av ökad köttkonsumtion.
En ny rapport visar att cirka 8 procent av den vildfångade fisken kastas eller inte blir mat på grund av skador eller låg efterfrågan. Av det totala fisket går 67 procent till foder. Rapporten föreslår satsningar på teknik- och produktutveckling, kunskap om miljögifter, förbättrad infrastruktur och regleringar för att minska förlusterna och öka matproduktionen.
Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.
Skeppsbrogatan 2
553 29 Jönköping
