Gå direkt till innehåll

Ämnen: Livsmedel

Årets totalskörd av spannmål beräknas vara 19 procent större än förra årets låga skörd, men 6 procent mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. Foto: Mostphotos

Skörden 2024 — Sämre i söder och bättre i norr

Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,1 miljoner ton, vilket är 19 procent större än förra årets låga skörd. Skörden är dock 6 procent mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. Undermåliga och försenade etableringar av både höstsådda och vårsådda grödor i kombination med försommartorka minskade årets skörd till under femårsgenomsnittet.

Under 2023 åt vi 82,4 kilo frukt och bär per person i Sverige. Under perioden 1980-2015 ökade vår konsumtion av frukt och bär med 32 procent, men nu är vi tillbaka på 1980 års nivå. Foto: Scandinav

Livsmedelskonsumtionens utveckling fram till 2023

I dag publiceras Jordbruksverkets årliga officiella statistik över livsmedelskonsumtionen och dess näringsinnehåll. Med hjälp av statistiken går det nu att följa utvecklingen från 1980-talet fram till 2023.

Totalskörden av matpotatis i år ökade med fyra procent jämfört med 2023. Foto: Mostphotos

Historiskt hög skörd för stärkelsepotatis

Den preliminära statistiken för 2024 visar att totalskörden av matpotatis var 477 700 ton i Sverige, medan stärkelsepotatis beräknas till 406 800 ton.

Värdet av vegetabilieproduktionen uppskattas öka med knappt 8 procent. Ökningen gäller främst för spannmål, fodergrödor, potatis, grönsaker och frukt. Foto: Kenneth Bengtsson.

Prognos visar ökad lönsamhet i jordbruket 2024

Efter 2023, som var ett tufft år för jordbruksföretagen med fördubblade räntekostnader, låga skördar och sjunkande priser, beräknas jordbrukets ekonomiska resultat förbättras 2024.

Sverige bjuder som vanligt på både tradition och innovation. Mässbesökarna kommer kunna smaka på allt från sill, tunnbröd, senap och älgkorv till must och hantverksöl. Foto: Jordbruksverket/Bernhard Ludewig

Svenska företag utforskar den tyska nyfikenheten på svensk mat och dryck

Grüne Woche kan liknas vid en enorm marknad där 300 000 besökare från 61 länder äter, dricker och handlar sig igenom de många hallarna. En svensk flagga, en midsommarstång eller en älg symboliserar Sverige för många tyskar. En så enkel sak som att inkludera dessa symboler i sin marknadsföring kan öka försäljningen med upp till 20 procent, menar Corinna Hauber från Tysk-svenska handelskammaren.

Symtom på mörk ringröta i potatis kan vara missfärgningar och bakteriedroppar från den så kallade kärlringen. Foto: Eppo.

Mörk ringröta upptäckt i utsädespotatis

Mörk ringröta har konstaterats i ett parti med utsädespotatis. Växtsjukdomen orsakas av en bakterie som är en karantänskadegörare och som kan ge stora skador i potatis- och tomatodlingar. Angripen potatis är inte farlig att äta, men blir oaptitlig när symptomen börjar framträda. Det viktigaste är att potatisen inte används som utsäde och sprider sjukdomen vidare.

Genrebild, alger. Foto: Hanna Sallén Lennerthson.

Stegvisa förändringar krävs för att få mer algbaserade livsmedel

Fortsatta satsningar på kunskapsutveckling och forskning, förbättrat samarbete inom näringen och mellan algföretagare och myndigheter. Enklare regler samt teknik- och produktutveckling för att öka efterfrågan på algbaserade livsmedel. Det är några av de förslag som lyfts fram i den rapport för ökad algproduktion i Sverige som Jordbruksverket idag lämnar till regeringen.

Åtgärder för att öka konsumenters efterfrågan på produkter av sill och skarpsill presenteras i handlingsplan. Foto: Lina Waara, Jordbruksverket.

Flera åtgärder krävs för att få mer fisk på bordet

Åtgärder för att öka konsumenters efterfrågan på produkter av sill och skarpsill i kombination med bättre kunskaper om miljögifter i fisk samt förbättrad infrastruktur för landning och mottagning av fisk. Det är några av de förslag som lyfts fram i den handlingsplan för mer mat av pelagisk fisk i Sverige som Jordbruksverket idag lämnar till regeringen.

Så kan veterinära resurser säkras för att klara totalförsvarsviktig verksamhet vid höjd beredskap

Så kan veterinära resurser säkras för att klara totalförsvarsviktig verksamhet vid höjd beredskap

Djur som hålls för livsmedelsproduktion samt tjänste- och servicedjur är viktiga för Sveriges beredskap. För att säkra att sådan samhällsviktig djurhållning kan fungera även vid höjd beredskap krävs åtgärder. Ny lagstiftning, beredskapslagring samt beslutanderätt för att fördela veterinära resurser är några av de behov som Jordbruksverket och Livsmedelsverket identifierar i en rapport.

Vindelnrökt skinka har fått en skyddad geografisk beteckning inom EU. Foto: Mathantverkarna.

Vindelnrökt skinka får skyddad geografisk beteckning inom EU

Med hantverkskunnighet och med en doft av lägereld tar sig Vindelnrökt skinka hela vägen från Västerbotten till ett godkännande av EU-kommissionen i Bryssel. Vindelnrökt skinka är en helmuskelskinka som varmrökts på traditionellt sätt i över hundra år i ugnar eldade med ved från al.

Sedan 2021 har invägningen av ekologisk mjölk minska med totalt 25 procent. Foto: Mostphotos

Slakten av ekologiskt hållna djur fortsätter minska

Produktionen från den svenska ekologiska djurhållningen minskade överlag mellan 2022 och 2023. Detta är en utveckling som pågått några år och generellt var nergången kraftigare än vad som tidigare varit fallet. Utvecklingen mellan 2022 och 2023 följer av det minskade antalet djur inom den ekologiska djurhållningen.

Jordbruksverket har tillsammans med LRF, Livsmedelsverket, Tillväxtverket och länsstyrelsen arrangerat så kallade regelsafaris för att gemensamt prata om den regel- och kontrollbörda som lantbrukarna behöver förhålla sig till. Foto: Carl Johansson

Kartläggning av krav och villkor som hindrar livsmedelsstrategin

Målet för Sveriges livsmedelsstrategi är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen ökar samtidigt som de nationella miljömålen nås. 2023 gjorde Jordbruksverket en kartläggning över regler och villkor som hindrar oss från att nå livsmedelsstrategins mål. I en skrivelse till regeringen föreslår vi nu ett antal åtgärder.
Genom regelförenklingar och åtgärder som minskar admi

Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt utformar, på uppdrag av regeringen, bland annat förslag till ett nytt regelverk för hantering av salmonella hos livsmedelsproducerande djur. Foto: Thomas Adolfsén, Scandinav bildbyrå

Ökad träffsäkerhet och mer förebyggande kan minska förluster i salmonellahanteringen

Lika säker mat som i dag – men mindre livsmedelsförluster och mer träffsäkra insatser. Det är målsättningen med morgondagens salmonellahantering. På uppdrag av regeringen ska Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, tillsammans med näringen, driva utvecklingen mot mer förebyggande arbete och mer ändamålsenlig salmonellaövervakning.

Varje vardag serveras tre miljoner offentliga måltider i Sverige. Foto: MATtanken.

Vilka livsmedel köper kommunerna – ny databas ger svar

Jordbruksverket har samlat in statistik över vilka livsmedel som kommunerna köpte 2023 och nu finns data från 268 av landets kommuner inläst i SILO-databasen. Det totala varuvärdet för inköpen är 7,8 miljarder kronor och den svenska andelen livsmedel var hög inom flera områden.

Modellen för att beräkna mängden mat i livsmedelssystemet är baserad på data från den officiella konsumtionsstatistiken som Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån tar fram. Foto: Jens Lindström, Scandinav bildbyrå

Så kan vi mäta mängden mat i livsmedelssystemet

Jordbruksverket har tagit fram en modell för att beräkna mängden mat i det svenska livsmedelssystemet. Framtagandet av modellen ingår i uppdraget om uppbyggnad av livsmedelsberedskap som Jordbruksverket redovisat till regeringen.

Jordbruksverket har intervjuat ett 30-tal företag som en del i att kartlägga hur robust den svenska livsmedelsproduktionen är. Foto: Ann Johnsson/Scandinav

Stor variation i primärproducenternas förmåga att leverera mat i kris och krig

Sveriges primärproducenter spelar en viktig roll när det gäller att säkra livsmedel i händelse av kris och krig. En kartläggning från Jordbruksverket visar att företagens förmåga att leverera varor och tjänster under höjd beredskap varierar i hög grad – och att detsamma gäller för vilka olika åtgärder som behövs för att göra företagen mer robusta.

Genrebild, spannmålsfält. Foto: Scandinav bildbyrå.

Spannmål viktigt för att säkra mat vid kris och krig

Den svenska spannmålsproduktionen kan vara ett sätt att säkra mat för Sveriges befolkning i händelse av krig eller annan kris. Det visar den utredning som Jordbruksverket idag har lämnat till regeringen tillsammans med ett antal andra utredningar inom området livsmedelsberedskap och civilt försvar.

Visa mer

Om Jordbruksverket

Jordbruksverket är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk och fiske. Vi är också en beredskapsmyndighet, vilket innebär att vår verksamhet är viktig för Sveriges civila försvar.

Distriktsveterinärerna ingår i Jordbruksverket.