Länsstyrelserna lade mer resurser på djurskyddet under 2022 jämfört med föregående år, och det sammanlagda antalet kontrollinsatser ökade också. För att värna svensk livsmedelsproduktion är djurskyddskontroller av livsmedelsproducerande djur ett viktigt område.
Exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med 14 miljarder kronor under 2022. Samtidigt ökade importen med 30 miljarder kronor. Handelsunderskottet uppgick till 71 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 30 procent jämfört med 2021. Siffrorna exkluderar fisk.
I dag har Sverige i princip ingen egen produktion av mineralgödsel, allt importeras. Men det behöver inte fortsätta vara så. Sverige har förutsättningar i form av god tillgång på diverse restprodukter och fossilfri el. Men det finns också hinder, som en föråldrad lagstiftning, visar en färsk rapport från Jordbruksverket.
Av den sill som svenska fiskebåtar fångar, lossas bara en mindre del i Sverige för att bli mat. I en ny utredning från Jordbruksverket beskrivs orsakerna till detta och vilka åtgärder som krävs för att öka andelen sill som blir mat i Sverige. Robusta livsmedelskedjor och livsmedelsberedskap blir i en orolig omvärld allt viktigare.
Den årliga uppföljningen av livsmedelsstrategin, visar på en ökad produktion i livsmedelskedjan som helhet och på små förändringar i lönsamheten. Rapporten visar också att lönsamheten ökade i livsmedelshandeln men minskade i restaurangledet. Utvecklingen av miljömålen går åt rätt håll, men inga miljömål som är särskilt relevanta för livsmedelsstrategin bedöms vara möjliga att nå till år 2030.
I produktionsområde Götalands södra slättbygder finns det högsta arrendepriset på åkermark. Under 2022 var genomsnittet 4 245 kronor per hektar. Götalands södra slättbygder inkluderar de bästa åkermarkerna i Hallands och Skåne län. Genomsnittspriset på åkermark för riket var betydligt lägre, 1 901 kronor per hektar.
Statistiken för animalieproduktionen 2022 visar att slakten av flera djurslag för köttproduktion minskar. Det djurslag som går mot strömmen är gris, där slakten är den högsta sedan 2011. Invägningen av mjölk minskade med drygt 1 procent jämfört med 2021.
Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att varje månad ge en lägesbild för svenskt jordbruk. Läget i världen är fortsatt oroligt men priserna för både jordbrukets produkter och de insatsvaror som jordbrukarna använder visar tendenser att falla. Svensk produktion är fortsatt stabil och det har hittills inte skett några stora produktionsminskningar.
Under 2022 var intresset lågt för att investera i nya stallar. För mjölkkor var förprövningarna på den lägsta nivån sedan 2019 och för suggor har det inte varit så få platser på mer än 15 år. För en långsiktig verksamhet som jordbruk brukar osäkra förhållanden dämpa investeringsviljan. För att bibehålla god djurvälfärd är det nödvändigt att det kontinuerligt sker investeringar i stallbyggnader.
Under pandemin då vi tillbringade mer tid hemma valde många att skaffa hund. Den effekten verkar nu avta. Antalet nya hundar som registrerades hos Jordbruksverket under 2022 var 72 876, vilket är 6,5 procent färre än rekordåret 2021 då 78 052 nya hundar registrerades.
I Jordbruksverkets centrala hundregister, där alla hundar och deras ägare enligt lag ska registreras, finns nu totalt 1 089 000
För landet som helhet ökade skördeutfallet för de vårsådda spannmålsgrödorna med mellan 36 och 46 procent jämfört med förra årets låga nivåer. Kalmar län drabbades dock av svår torka även i år, det visar den regionala skördestatistiken för 2022.
Jordbruksverkets årliga officiella statistik över livsmedelskonsumtionen och dess näringsinnehåll visar bland annat att konsumtionen av köksväxter fördubblats sedan 1980. Syftet med statistiken är främst att följa konsumtionsutvecklingen på lång sikt. Det går nu att följa utvecklingen från 1960-talet fram till 2021.
Årets totalskörd av matpotatis beräknas till 500 000 ton, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med 2021. Jämfört med femårsgenomsnittet är det 9 procent mindre.
Jordbrukets kostnader har ökat kraftigt under 2022. Prisökningar för både vegetabilier och animalier, högre skördar och krisstödet som regeringen beslutade om i våras gör dock att prognosen visar på ett i stort sett oförändrat resultat jämfört med 2021. Enskilda lantbrukares resultat varierar beroende på vilka volymer och till vilket pris de köpt insatsvaror och sålt råvaror.
Årets höstsådd av spannmål och oljeväxter uppgår till 652 800 hektar. Den tangerar den rekordstora arealen från hösten 2020 och är 13 procent större än genomsnittet för de senaste fem åren. Ändå har många lantbrukare behövt köra upp den sådda höstrapsarealen eftersom torrt höstväder tog död på plantorna. Mer än 70 procent av årets totala höstsådda areal är höstvete.
Årets totalskörd av spannmål beräknas till 5,8 miljoner ton, vilket är 16 procent mer än förra årets skörd. Totalskörden är 10 procent större än genomsnittet för de senaste fem åren, där 2018 med missväxt orsakad av torka är ett av åren. I år var det mera gynnsamt väder med både värme och regn som ökade skörden, särskilt för de vårsådda grödorna.
Runt 2,3 miljoner avlivade fjäderfän. Miljoner möjliga matportioner som aldrig blev serverade. Fågelinfluensan fick omfattande konsekvenser 2021 och är ett exempel på delvis nya utmaningar för den svenska livsmedelsproduktionen. Jordbruksverket och SVA vill tillsammans med bransch, djurhälsovård och myndigheter utveckla smittskyddsarbetet ytterligare.
När det gäller dödsolyckor är jordbruket en av de mest drabbade branscherna. Ungefär två tredjedelar av de inrapporterade olyckorna sker på enmansföretag, det vill säga företag utan anställda. I slutet av 2021 fick Jordbruksverket i uppdrag ta fram en strategi för att minska olyckorna och förbättra arbetsmiljön i jordbruks- och trädgårdsnäringen. Strategin presenteras nu i en ny rapport.
Två nya rapporter visar hur stor mängd kött, mjölk och biprodukter som inte blir mat. Det handlar om förluster på gård när grisar, nötkreatur och mjölk inte kan gå vidare i livsmedelskedjan och om hur biprodukter från slakten tas tillvara. Ökad resurseffektivitet kan ge mer mat, öka lönsamheten och minska klimatpåverkan.
Antalet djur i svenskt jordbruk har inte förändrats i någon större utsträckning mellan juni 2021 och juni 2022. Det visar Jordbruksverkets årliga djurräkning. Antalet fjäderfä har dock återhämtat sig efter fågelinfluensan 2021.
Det totala antalet nötkreatur har minskat något och var i juni cirka 4000 färre än vid samma tidpunkt 2021. Det innebar att det fanns 1 449 300 nötkreatur på svenska
Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbruks- och livsmedelspolitiska området och har ett samlat sektorsansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att vi följer, analyserar och informerar regeringen om utvecklingen inom näringarna och att vi genomför de politiska besluten inom vårt verksamhetsområde. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en huvuduppgift. Distriktsveterinärorganisationen ingår i Jordbruksverket.
Skeppsbrogatan 2
553 29 Jönköping
