”Tyst” kunskap får inte förringas

Åttonde upplagan av VILÄR-konferensen - en nationell konferens inom verksamhetsintegrerat lärande - arrangerades av Högskolan Väst och Göteborgs universitet. 

– Alla deltagare delar intresset för pedagogiska frågor kopplade till området, säger Kristina Johansson, biträdande verksamhetsledare för forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet.

Verksamhetsintegrerat lärande är ett samlingsnamn för pedagogiska modeller som bygger på samverkan mellan högre utbildning och arbetsliv. Här hittar man utmaningar som är gemensamma för exempelvis VFU, Verksamhetsförlagd utbildning och Co-op, Cooperative education.

Konferensen är en mötesplats för pedagogiska utvecklare, forskare och beslutsfattare inom högskolevärlden, näringslivet och offentlig verksamhet.

– Ja, det är en plattform för samverkan och erfarenhetsutbyte kring forskning och utveckling inom området, säger Kristina.

Key note – om striden mellan olika kunskapsformer
Bengt Molander, professor i filosofi, NTNU Trondheim, var inbjuden som Key-note speaker. Han talade om striden mellan olika kunskapsformer – erfarenhetsbaserad eller evidens(forsknings)-baserad.

– En huvudfråga är: Hur ska vi leva förnuftigt med oenigheterna inom olika yrkesområden? För vi behöver inte vara eniga, poängterar Bengt.

Han menar att det inom hela högskolesystemet och inom många yrken ställs mer och mer bestämda krav på att verksamheterna ska vara ”vetenskapligt grundade” eller bygga på forskning. Samtidigt, säger han, är det många som reagerar mot ett sådant vetenskapliggörande och argumenterar för att yrkesutövande i grunden bygger på andra kunskapsformer. Dessa kunskapsformer omtalas ofta som ”tysta” eller “erfarenhetsbaserade” och riskerar att urholkas eller försvinna med kravet på vetenskapliggörande.

Bengt lyfter vården som ett exempel. Han menar att teoretisk kunskap och den evidensbaserade vården är viktig. Men han menar också att det inte får förringa den kunskap som bygger på beprövad erfarenhet.

– Båda perspektiven behövs, summerar han.

Under konferensen presenterade ett flertal forskare från Högskolan Väst sina pågående projekt och utvecklingsidéer:

Anna Dåderman
” Hur kan arbetsintegrerat lärande (AIL) synliggöras inom ämnet psykologi?”” Developing courses in quantatitve methods for undergraduate psychology students: teaching facilitated by experimental exercises with work-related elements”

Gunne Grankvist
”Examensarbete på personalvetarprogrammet – en modell att bygga vidare på”

Gunne Grankvist & Eva Löfvendahl
”Arbetsintegrerat lärande (AIL) som en ekvation”

Åsa Rejnö, Per Nordin, Susanne Forsgren, Yvonne Sundell & Gudrun Rudolfsson,
” Sjuksköterskestudenters närvaro vid läraktiviteter i relation till hur de klarar kursexaminationer”

Liselott Lycke & Ingrid Tano
” Kvalitetskultur och lärande organisation genom AIL"

Thomas Winman
” Framtidens lärmiljö”

Petri Kajonius
” The Big Five Factors in Percieved Elderly Care Quality: An Evaluation Model in the Behavioral Sciences for User- Oriented Professions”
”The Learning Organization (and the Not-Learning Organization) within the context of Elderly Care”
”The Quality Agents Model: A Generalized Model for How to Evaluate Service Organizations"

Susanna Höglund Arveklev
”Drama and Learning in nursing education-A Study in first and second cycle”

Eddy Nehls
”Det lärda samtalet, och dess fiender”

Ingemar Johansson
”Rektorer styr och ställer: Synen och utövande av ledarskap styr pedagogik och skolutveckling”

Camilla Seitl
”Kompetens för implementeringsarbete”

Kristina Sandström & Kristina Johansson
”European co-coperative education- can we formulate an mutual understanding”

Lena A Nilsson & Olof Wiedel
”Samverkansforskning, för interprofessionellt lärande och utveckling av tidiga insatser i förskolan"

Margaretha Herrman & Lena A Nilsson
”Lärande samverkan – ett interaktivt forskningsprojekt i hemtjänsten”