Laddinfrastrukturen dålig i pendlingskommuner

Det är nästan dubbelt så svårt att hitta en publik laddplats till sin elbil i en pendlingskommun som i landet som helhet. Måste vi ladda offentligt i sovstäder? Behoven bör analyseras.

Gröna Mobilister är i färd med att analysera laddinfrastrukturen ur ett lokalt och regionalt perspektiv med hjälp av data från Power Circles statistiktjänst ELIS. På torsdag den 16 mars släpper vi rapporten Laddning på väg 2023, som du hittar på vår hemsida.

De renodlade pendlingskommunerna motsvarar kommungrupp A2, B4 och C7 i SKR:s indelning. Här finns endast cirka en laddpunkt per 1 000 invånare, att jämföra med 1,7 i riket som helhet.

Antalet laddpunkter per laddbart fordon (CPEV) är bara 0,02 i pendlingskommuner nära storstäder (kommungrupp A2). Detta ska jämföras med det nationella genomsnittet 0,04.

– Bristen på laddplatser i pendlingskommuner behöver inte vara något problem då laddbara fordon i sovstäder främst laddas hemma på natten, säger Victor Bärring, projektledare på Gröna Mobilister. Men hur går det för dem som inte har ett eget hus att ladda i?

Gröna Mobilisters ordförande Jesper Johansson fortsätter:

– I många pendlingskommuner finns stora områden med flerfamiljshus. Här måste behovet av publik destinationsladdning analyseras i detalj, annars riskerar vi att tappa bort stora befolkningsgrupper i elektrifieringen.

I kartan nedanför visas antalet laddpunkter per 1 000 invånare i Sveriges alla kommuner (klicka här för interaktiv version).

Med hjälp av Gröna Mobilisters kommunala 2030-indikatorer kan du jämföra laddinfrastrukturen i din kommun med andra kommuner och med riket som helhet.