Trädens anpassningsförmåga består efter miljontals år av klimatförändringar

Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.

– Ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv är det väldigt positivt eftersom de här träden är nyckelarter som många andra arter är beroende av, säger Pascal Milesi, universitetslektor i växtekologi och evolution vid Uppsala universitet och huvudförfattare till studien.

Forskarna ville undersöka hur trädarternas genetiska mångfald påverkades av istidscyklerna. Träd har levt genom varma och kalla perioder. Under den senaste istiden, för cirka 10 000 år sedan, minskade trädens utbredning kraftigt. Forskarna trodde därför att den genetiska mångfalden skulle vara låg. Men det visade sig vara precis tvärtom – arterna hade en hög genetisk mångfald och var därmed motståndskraftiga mot de drastiska förändringarna i deras livsmiljö.

– Vi tror att orsaken till denna höga genetiska mångfald är relaterad till hur dessa trädarter överlevde istiderna och till det faktum att trädpollen kan färdas tusentals kilometer och föra samman träd som växer långt ifrån varandra. Detta är ett välkommet tecken. De evolutionära processer som pågick i det förflutna kan också vara användbara för att klara av dagens snabba klimatförändringar, säger Pascal Milesi.

Tillsammans med forskare från 22 europeiska forskningsinstitut studerade han sju arter av skogsträd som är vanliga i Europa och samlade in barr och blad från cirka 3 500 träd i 164 olika populationer över hela Europa. Deras DNA extraherades sedan och analyserades.

– I motsats till vad man länge trott har istidscyklerna haft liten inverkan på den genetiska mångfalden hos dessa sju nyckelarter. Detta förklaras främst av en kombination av unika egenskaper, nämligen lång generationstid och förmågan hos deras pollen att spridas tusentals kilometer, säger Pascal Milesi.

I Sverige studerades gran, tall och vårtbjörk, som tillsammans utgör merparten av den svenska skogen och är viktiga för andra livsformer. De står dessutom för merparten av virket i det svenska skogsbruket, vilket innebär att de också är viktiga för ekonomin och samhället.

– På grund av det sjätte massutdöendet och den pågående krisen för biologisk mångfald kan människor lätt få känslan av att det är för sent och vara redo att ge upp. Den här studien sänder en positiv signal om vår skog och ger viktig information för att hjälpa till att förvalta skogens biologiska mångfald inför klimatförändringarna, säger Pascal Milesi.

De arter som studerats är: Fagus sylvatica (europeisk bok), Pinus pinaster (medelhavstall), Quercus petraea (bergek), Betula pendula (vårtbjörk), Pinus sylvestris (vanlig tall), Picea abies (rödgran) och Populus nigra (svartpoppel).

Milesi, P et al. Resilience of genetic diversity in forest trees over the Quaternary. Nature Commun 15, 8538 (2024). https://doi.org/10.1038/s41467-024-52612-y

https://www.nature.com/articles/s41467-024-52612-y

För mer information:
Pascal Milesi, universitetslektor i växtekologi och evolution, Uppsala universitet
E-post: pascal.milesi@scilifelab.uu.se, mobil: 076 931 25 89