De tre senaste årens vulkaniska aktivitet på Island gör att forskare från bland annat Uppsala universitet förväntar sig återkommande utbrott av liknande slag de kommande åren eller decennierna. De betonar därför behovet av beredskap på grund av de risker som lokalbefolkningen och kritisk infrastruktur utsätts för. Deras studie publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Terra Nova.
Ett internationellt forskarteam har identifierat det äldsta fossilet av en havsreptil på det södra halvklotet. Det är en ryggkota från en nothosaurie som eroderat från ett stenblock på Nya Zeelands sydö. För 250 miljoner år sedan, vid den tid som man tror fossilen kommer ifrån, låg Nya Zeeland vid den södra polarkusten i en superocean som kallas Panthalassa.
En ny studie visar hur heteroresistens, en övergående resistens som är vanlig hos många bakterier, kan fungera som ett förstadium till utveckling av antibiotikaresistens. Enligt forskarna vid Uppsala universitet är det första gången den här kopplingen påvisats. – Det här är ett viktigt fynd för att förstå hur bakterier blir resistenta mot antibiotika, säger professor Dan I. Andersson.
Blodsband och släktskap var inte avgörande för hur jägare-samlarbefolkningar levde under stenåldern i Västeuropa. En ny genetisk studie, gjord på flera kända franska stenåldersgravplatser visar att flera olika släkter levde tillsammans. Det här var förmodligen ett medvetet system för att undvika inavel.
I en studie inom materialvetenskap har man hittat ett nytt 2D-kvantmaterial. Materialet består av atomtunna lager av cerium, kisel och jod (CeSiI) och är det första exemplet på ett 2D-material med så kallade tunga fermioner. Det speciella med CeSiI är att den här effektiva massan är anisotrop, att den beror på åt vilket håll elektronerna rör sig. Studien publiceras i Nature.
En ny karttjänst för jordbävningar och andra kraftiga markskakningar i Sverige och närområdet blir nu tillgänglig för allmänheten. Karttjänsten finns hos Svenska nationella seismiska nätet, vid Uppsala universitet och är öppen för alla. På kartan visas automatiskt detekterade seismiska händelser, som jordskalv, gruvskalv, sprängningar i gruvor, bergtäkter, byggen och annat om får marken att skaka,
Forskare från Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt nya arter av lärkor i Afrika söder om Sahara. Genom att analysera DNA från museiexemplar som var över 100 år gamla har de fastställt släktskapsförhållandena mellan fem närbesläktade arter. Resultaten visar på en större komplexitet än tidigare antaganden och föreslår att de två arterna delas upp i sju.
Omkring 350 miljoner människor i Afrika talar minst ett av de 500 bantuspråken. Nya genetiska analyser av nutida och forntida personer visar att de här folkgrupperna troligen har sitt ursprung i västra Afrika och att därefter spred sig söder- och västerut i flera vågor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Forskare har identifierat en ny nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Genom upptäckten kan de också för första gången visa att subtalamus, en struktur i hjärnan som kontrollerar viljestyrda rörelser, även kan spela en roll i utvecklande av depression. Resultaten kan leda till bättre behandling vid Parkinsons sjukdom.
Fossil efter en 170 miljoner år gammal marin reptil från dinosaurernas tid har visat sig vara den äldsta riktigt stora pliosauriern som hittills hittats. Den här gruppen av havslevande kräldjur hörde till ordningen svanödlor som också omfattade de berömda långhalsade plesiosauroiderna. Fynden är ovanliga och bidrar till ny kunskap om svanödlornas utveckling. Studien är publicerad i Scientific Repo
Extrema klimathändelser där båda sidor av Atlanten drabbas samtidigt av långvarig sträng kyla eller kraftig nederbörd har blivit dubbelt så vanliga jämfört med för 50 år sedan, visar ny forskning. Samtidigt ses ett förändrat beteende hos de globala jetströmmarna som styr hur långt polarluften söderut kan nå.
En 465 miljoner år gammal trilobit med bevarat maginnehåll har gjort att forskare för första gången kunnat studera matvanorna hos ett av de vanligaste och mest välkända fossila ryggradslösa djuren. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature och har letts av forskare vid Uppsala universitet.
I en ny dna-studie förfinas bilden av hur olika grupper under den europeiska stenåldern blandades, men även hur vissa grupper av människor var isolerade. Studien har utförts av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med ett internationellt forskarlag som tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern. Resultaten publiceras i Communications Biology.
För första gången har forskare med hjälp av stora datorberäkningar lyckats förutsäga hur man kan ändra ett enzyms temperaturoptimum. Som utgångspunkt användes ett köldanpassat enzym från en antarktisk bakterie. Studien publiceras i tidskriften Science Advances och är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och universitetet i Tromsö.
I ett specialnummer av tidskriften Science presenteras studier där forskare från 24 olika länder jämfört genomen från över två hundra arter av primater. Resultaten utgör den mest kompletta katalogen av genomisk information för primater någonsin. Forskare vid Uppsala universitet har bidragit till arbetet som bland annat ger nya insikter i genetiska orsaker till mänskliga sjukdomar.
I en ny studie har forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor undersökt vilka avtryck en torftig livsmiljö för suggor lämnar på nästa generation. Grisarna i studien föddes upp i Brasilien och hölls enligt uppfödningsstandard i landet. Suggornas obekväma och ostimulerande miljö förde med sig flera olika typer av förändringar i epigenomet hos avkomman.
Vad hände med de egendomliga djur som levde i de kambriska haven för 540 till 480 miljoner år sedan? Många märkliga organismer, som inte alls liknar dagens djur, utvecklades under en kort tidsperiod och man har tidigare antagit att dessa djur dog ut kort efter att de först uppstod. Men nu avslöjar nya fynd att några av djuren faktiskt levde vidare i ytterligare 40 miljoner år, fast i miniatyrform.
Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten, som nu publiceras i 11 artiklar i tidskriften Science, visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper, samt vilka mutationer som kan orsaka sjukdom.
Ett av NASA:s rymdteleskop observerade under hösten 2022 ett av de närmaste och ljusaste gammastrålningsutbrotten någonsin. Genom kompletterande dataanalyser från neutrinoteleskopet IceCube har man utifrån detta kunnat utesluta vissa teoretiska modeller för hur neutriner skapas. Observationerna innebär att man har kunnat sätta en ny övre gräns för neutrinoflödet från gammastrålningsutbrott.
Analyser av fossilfynd från Spetsbergen gör att forskare nu tror att ichthyosaurier, eller fisködlor, utvecklades till havslevande reptiler tidigare än vad som hittills varit känt. Resultaten publiceras av svenska och norska forskare i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden