Svampar kan berätta om könskromosomers ursprung

Svampar har inget kön utan bara olika s k parningstyper. En ny studie som idag publiceras av den ansedda tidskriften PLoS visar att det finns stora likheter mellan de delar av DNA som bestämmer kön i växter och djur och de delar av DNA som bestämmer parningstyp i vissa svampar. Detta gör svampar intressanta som nya modellorganismer i studier av könskromosomernas evolutionära utveckling. I växt- och djurriket finns individer av olika kön, dvs bärare av antingen många små könsceller (hannar) eller ett fåtal stora (honor). I det tredje eukaryota riket (organismer med DNA samlat i en cellkärna), svampriket, finns inga kön utan istället ett enklare och mer ursprungligt system med olika s k parningstyper. Dessa särskiljs med hjälp av olika varianter av ett fåtal specifika gener. Det finns många olika sätt att bestämma kön, hos oss människor är det alltså genom könskromosomerna. Man tror att denna könsskillnad har uppkommit i växt- och djurriket ur det enklare systemet med parningstyper och att det hänt flera gånger oberoende av varandra under evolutionen. Förändringen tros ha skett genom inhibering av ett steg under kopieringsprocessen i DNA och att det lett fram till två separata kromosomer. Dessa utvecklas sedan vidare under lång tid. - Hos människor tros könskromosomerna ha utvecklats de senaste 300 miljoner åren från en gemensam ”proto-könskromosom”, säger Hanna Johannesson, som lett studien. Den nya studien visar för första gången att trots att svampar inte har några kön, finns många likheter mellan de delar av genomet som bestämmer kön i växter och djur och de delar av genomet som kontrollerar parningstyp i vissa svampar. Forskargruppen har specifikt studerat en sporsäcksvamp (Neurospora tetrasperma) och visar att likheterna är stora, både när det gäller nuvarande struktur och det sätt den har uppstått på. - Det är svårt att studera evolutionen av könskromosomer, bland annat för att så många olika och viktiga könsspecifika karaktärer är kopplade till dessa. Men mycket av detta går att undvika om man använde enklare system, som svampar, som modell. Läs artikeln på PLoS hemsida. Kontaktperson: Hanna Johannesson, mobil: 070-485 60 94, e-post: Hanna.Johannesson@ebc.uu.se