Säkrare prognoser för algblomning i sjöar

En metod för att dämpa algblomningarna i övergödda sjöar är att bygga reningsverk eller gödselbrunnar i närheten. För att kunna uppskatta om detta lönar sig krävs säkra prognosmodeller som talar om hur algblomningarnas intensitet skulle påverkas. Andreas Bryhn har studerat hur prognoserna har förbättrats de senaste åren, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 18 april. Övergödningen av sjöar beror främst på avloppsutsläpp och avrinning från jordbruksområden. På många håll har övergödningen minskat efter hand, tack vare förbättrad reningsteknik men också för att man idag allt bättre kan avgöra vad övergödningen beror på och varför sjöar reagerar olika på miljöstörningarna. Här har prognosmodeller för algblomning spelat en stor roll, eftersom de har gjort det möjligt att bedöma hur ekosystemet kommer att reagera på olika planerade åtgärder mot övergödning. Andreas Bryhn vid institutionen för geovetenskaper har i sin avhandling utvecklat en prognosmodell som kan tillämpas på ett stort antal sjöar med olika utseende och miljöförutsättningar, från norra Lappland till centrala Florida. - Det enda man behöver ändra på för varje sjö är lättillgängliga data som sjöyta, maximalt djup, medeldjup, nederbörd och breddgrad. Osäkerheten i modellen är förhållandevis låg, cirka 17 procent, oberoende av vilken typ av sjö den tillämpas på, berättar han. Prognosmodellen är tänkt att användas i det praktiska miljöarbetet. Många sjöar har blivit varmare på grund av klimatförändringar, och denna utveckling kommer troligtvis att fortsätta. - Vi vet till stor del hur temperaturökningar påverkar algblomningar, vilket gör att det även går att göra prognoser för hur framtida klimatförändringar inverkar på övergödningen, säger Andreas Bryhn. Ett annat användingsområde är EU:s vattendirektiv som kräver "god" vattenkvalitet, dvs begränsad mänsklig påverkan, i sjöar. Här kan prognosmodeller användas som verktyg, dels för att bestämma vad "god" vattenkvalitet innebär när det gäller halten av alger, dels för att avgöra vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva för att uppnå en sådan vattenkvalitet. Läs avhandlingen på Uppsala universitets webbplats. För mer information, kontakta Andreas Bryhn, 018-471 71 91, 073-696 44 62, e-post: Andreas.Bryhn@geo.uu.se