Okända kedjemaskar kartlagda

Kedjemaskar är en grupp mikroskopiskt små djur som lever i vatten, och som till stor del fortfarande inte är kartlagda. Med hjälp av DNA-analys har biologen Karolina Larsson kartlagt svenska kedjemaskar, studerat deras släktskapsförhållande och samtidigt hittat fyra helt nya arter. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 mars. Det finns många olika djur som går under samlingsnamnet mask, och alla maskar är inte speciellt nära släkt med varandra. Kedjemaskarna tillhör gruppen plattmaskarna och är närmare besläktade med blötdjur som musslor, snäckor och bläckfiskar än med många andra maskar. I Sverige lever kedjemaskarna fritt till exempel i dammar, bäckar, myrar och kärr. Namnet kedjemask syftar på deras sätt att fortplanta sig genom att bilda kedjor av nya maskar (zooider) i kroppens bakända. När de nya maskarna är färdigutvecklade knoppas de av och på så sätt ”klonar” masken sig själv. Forskare uppskattar att de 20 000 kända arter av plattmaskar som finns idag endast utgör en liten del av alla arter som finns världen över. Karolina Larssons kartläggning av de svenska kedjemaskarna, som ingår i gruppen plattmaskar, har gjorts inom ramen för Svenska artprojektet, som har som mål att beskriva alla Sveriges djur, växter och svampar. Av de tretton arter hon har hittat är åtta nya för Sverige och fyra helt nya för vetenskapen. - Det finns inte så många kännetecken som skiljer de olika arterna åt, vilket gör att det kan vara svårt att veta vilken art man har hittat, berättar Karolina Larsson, som har använt sig av DNA-sekvenser för att konstruerat ett släktträd och bestämma de olika arternas förhållande till varandra. - Med hjälp av DNA-analys kan man gruppera ihop olika individer. Förhoppningsvis hittar man sedan någon unik morfologisk karaktär som passar in på gruppen, och kan utifrån det dra slutsatser om vilken art det rör sig om. Ibland kan en grupp ha karaktärer som inte finns beskrivna sedan tidigare och då kan man anta att det rör sig om en ny art, förklarar hon. Bildtexter: 1) Kedjemasken fortplantar sig genom att bilda kedjor av nya maskar, så kallade zooider, i kroppens bakända. Masken på bilden har två zooider. Foto: Karolina Larsson Bild 2) Så kartläggs maskarna. A: Materialet samlas in i lämplig våtmark, B: Vatten, mossa och annat växtmaterial samlas in, C-D: Provet sorteras i laboratoriet med hjälp av en stereolupp, E: Varje mask undersöks i ett mikroskop med avancerad optik, F: När man undersöker maskarna ligger de på ett objektsglas i en vattendroppe med ett täckglas ovanpå, G: Är man inte försiktig går masken lätt sönder, H: Varje mask ritas av och fotograferas genom mikroskopet, dessutom gör man anteckningar om dess utseende. Senare görs en DNA-analys av masken. Bild: Karolina Larsson För mer information, kontakta Karolina Larsson, 070-412 41 99, e-post: karolina.larsson@ebc.uu.se