Energiproducerande algfabrik är det långsiktiga målet för nytt EU-projekt

Tio partners, varav två från industrin, ska med hjälp av fyra miljoner euro utveckla nya vetenskapliga redskap och teknologier för att komma en bra bit på vägen mot en energiproducerande soldriven algfabrik. Lyckas de betyder det ännu ett steg framåt mot ett nytt hållbart sätt att möta framtida energibehov.

-    Projektet CyanoFactory koordineras från Uppsala och samlar tio ledande Europeiska deltagare. Enskilt kompletterar vi varandras olika  kompetenser och täcker hela kedjan från grundforskning till de första pre-industriella visualiseringarna, säger professor Peter Lindblad som leder projektet.

I CyanoFactory ska forskarna utveckla och bygga vidare på de senaste forskningsrönen för att genetiskt modifiera cyanobakterier (blågröna alger) så att de omvandlar solens energi till ett bränsle som direkt utsöndras från cellen. Avancerad molekylärbiologi – syntetisk biologi – tillsammans med modern bioinformatik, modellering och en förståelse hur hela cellen fungerar – systembiologi – kommer att användas för att designa och skapa celler som bilder solbränslen. Projektet kommer att fokusera på cyanobakterier som bildar vätgas men alla vetenskapliga redskap och teknologier som utvecklas inom CyanoFactory kan användas för att skapa cyanobakterier som tillverkar många olika solbränslen.

I många delar av världen är solinstrålningen som minst när behovet är som störst - på vintern. Då behövs lagring med hjälp av en lämplig energibärare. Dessutom används mer än 80 procent av all energi i världen i from av ett bränsle, bara knappt 20 procent används som electricitet. Vätgas är ett exempel på ett solbränsle och har en viktig fördel som energibärare, nämligen att ingen koldioxid släpps ut vid användning. Men problemet är att dagens samtliga metoder för att producera vätgas är baserade på fossila bränslen.

Målet med projektet är att utveckla och använda grundvetenskapliga redskap och teknologier till att skapa vätgasproducerande cyanobakterier som odlas och används i designade fotobioreaktorer. Själva cyanobakteriecellen kan ses som en slags fabrik – CyanoFactory - utvecklad efter principer från syntetisk biologi som är ett starkt forskningsområde i Uppsala.

Cyanobakterier kan naturligt producera vätgas från solenergi och vatten, de har alltså det grundläggande maskineri som behövs.

-    Men den naturliga vätgasproduktionen är liten och konsumeras av organismerna själva. Vi behöver organismer som producerar mycket vätgas och vi har kommit en god bit på väg för att göra dem mer effektiva, säger Peter Lindblad.

Övriga samarbetspartners i CyanoFactory kommer ifrån Storbritannien, Spanien, Tyskland, Italien, Portugal och Slovenien. Av dessa är några inriktade på att designa och konstruera fotobioreaktorer för effektiv vätgasproduktion. Ett av delmålen är en 1000-liters utomhus-anläggning i Italien. Projektet ska också bland annat ta fram en ”verktygslåda” för att designa och konstruera väl fungerande, tåliga organismer där solenergin och byggstenarna används till att tillverka önskat solbränsle.

Projektet finansieras med tre miljoner euro från EU, varav 540 000 euro går till Uppsala universitet. Dessutom bidrar parterna själva med en miljon.

För mer information, kontakta Peter Lindblad, mobil: 070 425 0498, peter.lindblad@kemi.uu.se