DNA ur Linnés växtsamling isolerat i unik studie

En forskargrupp från Uppsala universitet har lyckats få fram långa DNA-fragment ur torkat, pressat växtmaterial som samlades in av Linnés lärjunge Adam Afzelius på 1700-talet. Studien som letts av docent Katarina Andreasen kan avslöja om de växter som idag växer på Linnés gård Hammarby utanför Uppsala är desamma som de Linné själv planterade.

Vid Carl von Linnés gård Hammarby, som idag är museum och ett populärt turistmål, finns mängder av växter som ingen vet när de planterats. Har de funnits där ända sedan Linnés tid? Studien utgör också en vetenskaplig test av var gränsen går för hur gammalt växtmaterial som kan DNA-bestämmas och den visar för första gången att det alltså är möjligt att sekvensera över 200 år gammalt växtmaterial. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Taxon.

- Detta betyder att det finns många spännande forskningsmöjligheter på material från herbarier världen över, säger Katarina Andreasen.

Forskargruppen hoppas nu att så snart som möjligt kunna göra jämförande DNA-studier med växtmaterial från trädgården.

- Om vi lyckas visa att växterna är genetiskt identiska med växter som idag finns på Hammarby skulle det vara roligt att skapa ett levande herbarium att visa besökarna som kommer till gården varje sommar, säger hon.

Linnés vetenskapliga arv i Uppsala, Småland och platser i sju andra länder där materialet samlats in, är nominerat att bli världsarv i systematisk biologi. Grunden till vetenskapen lades av Carl von Linné med hjälp av hans vetenskapliga nätverk. Om förslaget godkänns av UNESCO blir bevarade växter och djur för första gången en central del i ett världsarv.

Läs sammanfattning av artikeln i den vetenskapliga tidskriften Taxon.

För mer information, kontakta Katarina Andreasen, tel: 018-471 , 070- katarina.andreasen@ebc.uu.se