DNA-molekyler i mossa öppnar dörren för ny bioteknik

Plasmider, DNA-molekyler som kan föröka sig på egen hand inne i celler, har spelat en viktig roll i gentekniken. Användningen har hittills varit begränsad till encelliga organismer som bakterier och jästsvamp, men nu visar Uppsalaforskare att det går att arbeta med plasmider i mossa. Detta öppnar dörren för en rad kraftfulla metoder som hittills inte kunnat användas i växter.

Resultaten publiceras i den ansedda tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA).

Professor Hans Ronnes forskargrupp vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi arbetar med muddermossan Physcomitrella, en liten växt som används inom forskningen eftersom det enkelt går att "knocka" gener i muddermossa, till skillnad från i andra växter. Man har också sedan tidigare vetat att DNA som förs in i mossa kan föröka sig inne i mosscellerna, men processen har inte närmare karakteriserats.

Den nya studien, som letts av dr Eva Murén och doktoranden Anders Nilsson, visar att plasmider som förs in i mossa kan flyttas tillbaka till bakterier, och att dessa plasmider under vissa förutsättningar ser ut precis som de plasmider som ursprungligen fördes in i mossan. Olika typer av förändringar har annars varit ett problem som kraftigt begränsat användningen av plasmider i djur- och växtceller.

- Plasmider i mossa kommer att göra det möjligt att använda kraftfulla metoder som kloning av gener genom komplementering och överuttryck direkt i växtceller, utan att gå omvägen via encelliga organismer som bakterier eller jäst. Det kan i sin tur komma att förenkla både grundforskning och tillämpad forskning om växter samt växtbioteknik, säger professor Hans Ronne.

Läs artikeln i PNAS.

För mer information, kontakta Hans Ronne, 018-471 42 30, e-post: hans.ronne@imbim.uu.se