Ädelstensmasken är nyckeln till djurens tidiga evolution

En liten ädelstensmask som lever på djupt vatten vid svenska västkusten är den mest ursprungliga arten bland de tvåsidiga djuren som fortfarande lever i Sverige. Andreas Wallberg, som disputerade den 25 september vid Uppsala universitet, har granskat ädelstensmasken i sin avhandling. Hans studier visar att den har egenskaper som senare banat väg för vår tids enorma mångfald av djurarter.

Den lilla ädelstensmasken Diopisthoporus upptäcktes redan 1940 av zoologen Einar Westblad, och har visat sig vara den mest ursprungliga arten inom den äldsta grenen av de tvåsidiga djurens släktskapsträd. Till tvåsidingarna (Bilateria) hör alla högre stående djurarter, bland annat ryggradsdjur, tagghudingar, leddjur och blötdjur.

I sin avhandling i systematisk biologi har Andreas Wallberg studerat genetiken hos de havslevande ädelstensmaskarna (Acoela) och tvåstensmaskarna (Nemertodermatida). De är de mest ursprungliga nu levande djuren i Sverige som har en hjärna och ett extra kroppsskikt som bygger upp de komplicerade organ som bara finns hos tvåsidingar. Uppkomsten av de här egenskaperna banade väg för den mångfald av djurarter som vi ser idag.

Genom att studera många arter av ädelstensmaskar och tvåstensmaskar har Anders Wallberg och hans kolleger fått en klarare bild av djurrikets tidiga evolution. Troligen var den gemensamma anfadern till alla tvåsidingar ett enkelt byggt, bottenlevande djur som liknade en för tidigt könsmogen nässeldjurslarv. Diopisthoporus har i likhet med maneters larver både mun och könsöppning i bakänden av kroppen.

- De genbaserade släktskapsanalyserna i min avhandling visar också att just nässeldjuren är tvåsidingarnas närmaste släktingar. Det är möjligt att den större delen av djurens mångfald härstammar från en enda brådmogen manetlarv, säger Andreas Wallberg.

Läs avhandlingen på Uppsala universitets webbplats.

För mer information, kontakta Andreas Wallberg, 018- 471 64 75, 070-942 82 62, e-post: andreas.wallberg@ebc.uu.se