Vi flytt' int'! – flyttningstrender på norrländsk landsbygd sedan 1850

Vem, var och när flyttar Norrlands landsbygdsbefolkning? Det är temat i en ny avhandling i historia av Samuel Sundvall vid Umeå universitet, där flyttrender undersökts under 170 år. Det är en lång historia av både förändring och kontinuitet där samhällsekonomin oftast satt ramarna.

Norra Sverige expanderar, säger Samuel Sundvall och fortsätter beskriva hur nya industrier växer fram som en del av den så kallade ”gröna omställningen”.

– Trots detta så kämpar många landsbygdsområden i norr med avfolkning till följd av stor utflyttning. Problematiken är gammal, men norra Sveriges landsbygd har däremot inte alltid dragits med dessa problem.

– Under det sena 1800-talet var många av de områden som nu avfolkas inflyttningsbygder. Nya jordbruk etablerades och befolkningen ökade snabbare än någon annanstans i landet. Hur skedde denna totala omläggning i flyttbeteenden?

Från jordbruksland till industriland till tjänstesamhälle

Han fortsätter beskriva hur det generellt är samhällsekonomin som har satt ramarna för landsbygdsbefolkningen flyttat. Att Sverige sedan 1800-talets slut gått från jordbruksland, till ett industriland och sedermera ett tjänstesamhälle.

– Landsbygden har därmed gått från att vara norm till periferi. Färre människor lämnade den norrländska landsbygden under den första fasen av industriell expansion än på andra platser i Sverige. De norrländska småbrukarna kunde genom exempelvis skogsarbete skaffa en inkomstkälla i ett samhälle där lönearbete blev allt viktigare.

– Sedan mitten av 1900-talet har däremot utflyttningstalen ökat dramatiskt. Frånsett att fler väljer att lämna den norrländska landsbygden så har även de ekonomiska klyftorna mellan de som flyttar och stannar ökat dramatiskt.

Den typiske utflyttaren är sig lik

Samuel Sundvall konstaterar vidare att även om fler väljer att flytta nu så har den typiska utflyttaren sett ungefär likadan ut sedan under hela denna tid. Att vi flyttar oftast i ung vuxen ålder, innan vi rotat oss med arbete och familj.

– Däremot så är vi lite äldre nu än för 100 år sedan, istället för att flytta för arbete direkt när vi lämnar föräldrahemmet, så bor de flesta kvar tills det är dags att påbörja högre utbildning. Kvinnor har också alltid lämnat landsbygden mer än män, bland annat på grund av att de sektorer som varit dominerande på landsbygd har traditionellt varit mansdominerande.

– Skillnaderna idag är däremot mycket mindre än för 100 år sedan eftersom färre arbetstillfällen idag finns inom dessa landsbygdsnäringar, varmed även män har börjat flytta i högre utsträckning.

Om disputationen

Avhandlingen Rural Migration Regimes – Long-Term Trends in Northern Sweden 1850-2019 finns publcerad digitalt

Disputationen äger rum fredag 7 juni, kl. 10:00-12:00, i Hjortronlandet (HUM.D.220) Humanisthuset, Umeå universitet.

Opponent är Michel Oris, professor, University of Geneva och Spanish Research Council.

Kontakt: Samuel Sundvall

Ämnen

Humanistisk vetenskap

Kategorier

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.