Gå direkt till innehåll

Ämnen: Humanistisk vetenskap

Hanna Söderlund Foto: Per Melander

Hanna Söderlund tilldelas nyinstiftat pris

Humanistiska fakulteten har inrättat ett nytt samverkanspris som ska delas ut årligen från och med 2024. Den första att få priset är Hanna Söderlund, Institutionen för språkstudier.

  Samuel Sundvall, doktorand i historia Foto: Per Melander

Vi flytt' int'! – flyttningstrender på norrländsk landsbygd sedan 1850

Vem, var och när flyttar Norrlands landsbygdsbefolkning? Det är temat i en ny avhandling i historia av Samuel Sundvall vid Umeå universitet, där flyttrender undersökts under 170 år. Det är en lång historia av både förändring och kontinuitet där samhällsekonomin oftast satt ramarna.

Karin Bohman Foto: Privat

Musik i teori och praktik

Hur förhåller sig teori och praktik till varandra i musikundervisningen? Det är det övergripande temat för en ny doktorsavhandling av Karin Bohman vid Umeå universitet.

Mattias Sjölander Foto: Per Melander, UMU

Pilspetsar visar hur folk har rört sig under bronsåldern

– Det finns ännu ”vita fläckar” på den arkeologiska kartan över Norrland, säger Mattias Sjölander, aktuell med en ny avhandling i arkeologi vid Umeå universitet. Åtkomsten till stenmaterial har varit, och fortsätter att vara, centralt för människans överlevnad. Trots detta känner vi till förvånande lite om hur man utnyttjat detta material förhistoriskt inom Norrland.

Mimmi Norgren Hansson Foto: Privat

Omsorg som motkraft till mobbing i skolan

Vem som bryr sig och varför det är det som avgör om det uppfattas som äkta eller inte. Det visar en ny avhandling av Mimmi Norgren Hansson, vid Umeå universitet, som undersökt omsorg i vänskapsrelationer bland elever på mellanstadiet.

Foto: Johnér bildbyrå

Vetenskapsluncher lockar många vetgiriga

Kan det bli fred i Mellanöstern, humor och memes i kristider, gensaxen och Skelleftesjukan, och hur fungerar AI? Välkommen till vårterminens vetenskapsluncher, Umeå universitets populära föreläsningsserie.

Sandra Lundström och Hanna Söderlund Foto: Per Melander

På språket – ny podd om språkfrågor

Vad är svårt med svenskt uttal? Drar du alla över en kam eller en kant? Varför går det inte att säga motsvarande hen på spanska? På språket är en ny podd som tar upp alla möjliga olika språkfrågor, stora som små. Programledare är Hanna Söderlund och Sandra Lundström, båda vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.

Sara Meidell, Evelina Åberg, Hanna Söderlund och Jenny Björkman

Humaniora, kultursidorna och den digitala omvandlingen

Nya digitala vägar kan brygga distansen mellan universitetets väggar och omvärlden - men är det effektivt? Vilka trender behöver mötas (eller kanske vändas) och hur? Vad vill humanister åstadkomma i samhällsdebatten och vad vill egentligen samhällsdebatten med humanisterna själva? Vad är universitetens och enskilda forskares roll och hur ser ansvaret ut?

Foto: Paco Calvino (OBS! bilden får bara användas i anslutning till denna nyhet)

Vad händer när gamla danser blir som nya?

Hur viktig är historien för dagens utövare av polska och lindy hop? I en ny avhandling av Linnea Helmersson vid Umeå universitet undersöks hur utövare av de återupplivade danserna kommer överens om vad som är det viktiga för danserna idag.

  Annelie Bränström-Öhman Foto: Per Melander

Annelie Bränström-Öhman tilldelas Humtankpriset 2023

Tankesmedjan Humtank delar för nionde året i rad ut ett pris “till akademiker som på ett förtjänstfullt sätt bidragit med viktiga humanioraperspektiv i samhällslivet”. Priset år 2023 tilldelas Annelie Bränström-Öhman, professor i litteraturvetenskap vid Umeå universitet.

  Charlotta Svonni Foto: Per Gunnarsson

Hur påverkas den samiska identiteten av läroplaner?

Frågor om hur läroplaner har inverkan på identitetsskapande för samer är del av en ny avhandling av Charlotta Svonni vid Umeå universitet. Där hon undersöker läroplaners specifika innehåll för samisk undervisning från 1950-talet fram till 2010-talet.

Malin Löf Nyqvist, doktorand i litteraturvetenskap, Umeå Universitet Foto: Per Melander

Klimatkrisen ger syndaflodsberättelsen nytt liv i skönlitteraturen

Samtidens skildringar av flodvågor, dammbrott och höjda havsnivåer kretsar kring teman som mänsklighetens och kulturens överlevnad i en klimatförändrad värld, maktfördelningen i det moderna samhället samt förhållandet mellan det förflutna och framtiden. Det konstaterar Malin Löf Nyqvist i en ny avhandling i litteraturvetenskap vid Umeå universitet om översvämningen som litterärt motiv i 2010-talet

Philip Grand, doktorand i arkeologi Foto: Johan Linderholm

Mänskliga spår och naturens gång grogrund för ny kunskap

Arktis är utsatt för miljö- och klimatförändringar, samtidigt som den mänskliga exploateringen av landskapet ökar. Detta berör även det mångsidiga och värdefulla kulturarvet som finns i området. Människans historiska påverkan kan dessutom vara större i Arktis än vad forskare tidigare antagit, det framgår av en ny avhandling av Philip Jerand från Umeå universitet.

  Sebastian Östlund, doktorand i filosofi Foto: Sebastian Östlund

Välfärdsarbete bör underlätta människors möjligheter

I en ny doktorsavhandling i filosofi vid Umeå universitet, bidrar Sebastian Östlund med metodologiska verktyg och tillämpningar som visar på styrkan av att ha en mångfacetterad syn på välfärd, med utgångspunkt i både teori och praktik.

  Charlott Wikström, doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Foto: Per Melander

En pedagogisk utopi om ett himmelrike på jorden

I en ny avhandling vid Umeå universitet undersöker Charlott Wikström pedagogen Emilia Fogelklous (1878–1972) bildningsideal och pedagogiska visioner under perioden 1902–1931.

  Daniel Andersson, doktorand i historia Foto: Per Melander

Stora förändringar i synen på frihetstiden och Gustav III:s tid

Berättelser om historiska epoker har förmedlats i olika tider och dessa berättelser kan visa hur minnet av epokerna har förändrats. En ny avhandling av Daniel Andersson vid Umeå universitet, om berättelser rörande frihetstiden och Gustav III:s regeringstid, visar hur historieförmedlingen i Sverige har genomgått stora förändringar under 1800- och 1900-talet.

Visa mer

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.