Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Släkten, pengarna och Caroline Gother

Makt och pengar i det sena 1700-talets och tidiga 1800-talets Stockholm, en tid som ekonomiskt var lika dramatisk som vår egen. I sin nya bok följer professor Marja Taussi Sjöberg en grosshandlarsläkt under tre generationer.

I boken Släkten, pengarna & Caroline Gother. En grosshandlarsläkt i Stockholm under tre generationer 1740-1836 får man följa hur förmögenheter skapas och hur de lika snabbt försvinner, och hur pengarna genom äktenskap och arv vandrar för att till slut hamna hos mademoiselle Gother på ett sätt som ingen av de strikt kalkylerande männen kunde förutse.

Giftermål har alltid ingått i den manliga strategin för att bevara och bygga ut makt och förmögenheter. Hur kom det då sig att Caroline Gother, som levde mellan 1761 och 1836 och förblev ogift livet ut, med tiden blev en av Sveriges rikaste kvinnor trots att hennes far, handelsborgmästare Engelbert Gother, själv var bankrutt vid sin död 1775? Familjen ingick i det nätverk av framstående grosshandlare i Stockholm som genom äktenskap mellan sig knöt allt tätare ekonomiska band. Här finns släkter som Bedoire, Petersen, Pauli, Campbell, Jennings, Lefebure och Reimers.

Marja Taussi Sjöberg är professor i historia vid Umeå universitet. Hon har tidigare studerat kriminalitet, social utslagning, skilsmässor och kvinnans rättsliga ställning i Sverige under åren 1500-1900. Hennes böcker på dessa teman är Brott och straff Västernorland 1861-90 (1981), Dufvans fångar. Brottet, straffet och människan i 1800-talets Sverige (1986), Skiljas. Trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet (1988) och Rätten och kvinnorna. Från släktmakt till statsmakt på 1500-och 1600-talen (1996). År 1999 gav hon på Atlantis förlag ut Martta och Eero. En finsk familj under kriget 1939-1944.

För recensionsexemplar vänligen kontakta Atlantis bokförlag. För intervju, kontakta gärna Marja Taussi Sjöberg på
e-post marja.taussi-sjoberg@historia.umu.se.

Ämnen

Kontakter

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.