Pressmeddelande -
Ny kunskap om hur bäckar och älvar avger koldioxid på natten
Bäckar och älvar avger stora mängder koldioxid till atmosfären, men en ny studie publicerad i Nature Geoscience ledd av forskare vid universiteten i Umeå och Lausanne visar att flödet kan vara större än vad man tidigare trott.
Nuvarande uppskattningar av koldioxidavgivning från rinnande vatten baseras på manuella prover, där en person går till vattendraget, tar ett prov och analyserar innehållet av koldioxid i vattnet. Men genom att göra detta har vi tidigare antagit att koncentrationerna är stabila över tiden. Det senaste decenniet har det skett en revolution inom sensorteknik och nu kan vi mäta parametrar kontinuerligt i vattnet.
I den aktuella studien har ett internationellt forskarteam under ledning av Lluis Gomez-Gener vid École polytechnique fédérale de Lausanne, Gerard Rocher-Ros och Ryan Sponseller vid Umeå universitet utnyttjat styrkan hos sensorer för att mäta koldioxid i bäckar och älvar med hög tidsupplösning. De fann att koldioxidutsläppen under natten var större än dagen.
Forskarnas resultat har stor betydelse för vår förståelse av i bäckars och älvars roll i den globala kolcykeln, eftersom tidigare uppskattningar, baserade på manuella prover dagtid, underskattat det verkliga flödet.
– Till exempel har 90 procent av proverna som ingår i globala databaser tagits mellan klockan åtta och sexton, medan det i detta tidsfönster endast i tio procent av våra kontinuerliga mätningar har höga koldioxidutsläpp, säger Gerard Rocher-Ros, postdoktor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och anknuten till Climate Impacts Research Centre, CIRC.
Studien baseras på mätningar över hela världen, från tropiska skogar till arktisk tundra och i många olika typer av strömmande vatten.
Själva mönstret av koldioxidutsläppet är inte så förvånande, vi vet att växter och alger tar upp koldioxid under dagen och minskar koncentrationerna och därför blir utsläppen större på natten än på dagen.
– Men det intressanta i vår studie är att vi kunnat ta reda på var och när detta sker. Till exempel, på platser med slutna skogar och mörkt vatten finns det mindre ljus tillgängligt och denna variationseffekt är lägre, medan däremot i öppna bäckar och älvar, med klarare vatten eller med mycket näringsämnen, resulterar i större tillväxt av alger och en större skillnad i dag- och nattkoncentrationer av koldioxid, säger Gerard Rocher-Ros.
Studien har finansierats av FORMAS.
Om CIRC:
Vid CIRC bedrivs forskning om klimateffekter på arktiska ekosystem. Forskningen inkluderar detaljerade processtudier till omfattande landskapsstudier i både akvatiska och terrestra ekosystem. Verksamheten är förlagd till Abisko Naturvetenskapliga Station, cirka tio mil nordväst om Kiruna.
Vetenskaplig artikel:
Gomez-Gener, Rocher-Ros et al: Global carbon dioxide efflux from rivers enhanced by high nocturnal emissions, Nature Geoscience (2021). DOI 10.1038/s41561-021-00722-3
https://dx.doi.org/10.1038/s41561-021-00722-3
För mer information, kontakta gärna:
Gerard Rocher-Ros, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 073-36 90 77 16
E-post: gerard.rocher@umu.se
Ämnen
Kategorier
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
