Gå direkt till innehåll

Ämnen: Växthuseffekten

Tinande permafrost i Abisko förändrar landskapet. Foto: Sylvain Monteux

Främmande mikrober sätter fart på koldioxidutsläpp från permafrostjord

​Beräkningar av hur mycket växthusgaser som frigörs när permafrostjord tinar bygger på studier på de ursprungliga mikroberna i permafrosten. Detta kan dock ha lett till stora underskattningar. En ny studie visar nämligen att jordmikrober utifrån kan orsaka betydligt större utsläpp av växthusgaser om de koloniserar permafrosten. Bakom studien står forskare från SLU, Umeå universitet och INRAE.

En av experimentsjöarna, Nästjärn. Anne Deininger har studerat hur kväve påverkar födovävar i nordliga sjöar. Foto: Marcus Klaus

Näringsväven i ”bruna” sjöar är mer motståndskraftig mot kvävenedfall

Kvävenedfall kan leda till en ökad produktion av växtplankton i nordliga sjöar, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Responsen från sjöarna till kvävedepositionen starkt beroende av den enskilda sjöns innehåll av organiskt kol, halter som väntas öka med framtida varmare och blötare klimat. Dessa slutsatser drar Anne Deininger i sin avhandling som hon försvarar fredagen den 10 februari.

Ekolog Wojciech Uszko försvarar sin avhandling tisdagen den 20 september. Han kommer från Polen. Foto: privat

Förbättrad modell förutsäger effekter av global uppvärmning på näringsvävar

Artutdöende, stora svängningar i populationstäthet och omfattande algblomningar i våra vatten är exempel på förväntade effekter av global uppvärmning och människodriven övergödning. Wojciech Uszko visar i sin avhandling hur relativt enkla matematiska modeller kan hjälpa oss att förstå mekanismerna bakom dessa fenomen och prognostisera konsekvenserna av miljöförändring på näringsvävars dynamik.

Ökad koldioxidhalt i atmosfären har förändrat växternas fotosyntes under 1900-talet

Ökad koldioxidhalt i atmosfären har förändrat växternas fotosyntes under 1900-talet

Forskare vid Umeå universitet och SLU har upptäckt att ökade nivåer av koldioxid i atmosfären under 1900-talet har förändrat växters metabolism. Studien, den första i världen som genom historiska växtprover kunnat dra slutsatser kring hur koldioxid reglerar växtmetabolism, publiceras idag i tidskriften PNAS och kommer att leda till nya modeller för beräkning av mängden koldioxid i atmosfären.

Visa mer

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.