Gå direkt till innehåll
Ny forskning visar på rollbyte hos samiska kvinnor

Pressmeddelande -

Ny forskning visar på rollbyte hos samiska kvinnor

                          Foto: Andreas Nilsson
Vad tänker du på när du hör någon säga ”en samisk kvinna”? Är det en banktjänsteman, polis eller politiker? Eller tänker du dig en koltklädd dam med en ren vid sin sida och en lasso i handen? Historikern Anna-Lill Ledman, Umeå universitet, undersöker i en ny avhandling hur samiska kvinnor har skildrats i svensk och samisk press mellan åren 1966 och 2006.

Äkta samer
Ledman visar med sin forskning hur bilden av samiska kvinnor är tydligt kopplad till hur samer definierades genom svensk samepolitik under början av 1900-talet. En ”äkta same” var en renskötande nomad med den fjällnära vildmarken som hemort. Trots att det passerat mer än 100 år sedan denna uppfattning etablerades, har föreställningen om det ”äkta” samiska levt vidare genom beskrivningar av samer i press, där stereotyper kring samiskhet är ständigt närvarande.

Historisk utveckling
Genom att förklara framställningar av samiska kvinnor utifrån ett historiskt sammanhang visar Ledman hur framställningar i såväl samisk som svensk press kan relateras till de förändringar som skedde inom såväl svenskt som samiskt samhälle under tidsperioden. Jämställdhetsutveckling, rationaliseringssträvanden och förändrade förutsättningar på arbetsmarknaden var några av de faktorer som påverkade samiska kvinnors förutsättningar att vara verksamma inom eller utanför specifikt samiska sammanhang.

Undanskymda
Samiska kvinnor, som till en början framställdes som undanskymda objekt i pressen, fick med tiden alltmer framträdande positioner som aktiva och gränsöverskridande aktörer inom både svenskt som samiskt samhälle. Inte minst gällde detta den ökande tendensen att framställa kvinnor i anslutning till organisering och politik. Beskrivningar av kvinnors politiska engagemang ökade tydligt med tiden vilket bland annat visade sig genom kvinnors konstnärliga verksamheter, som många gånger var relaterade till ett tydligt politiskt innehåll.

Ett av resultaten i Ledmans forskning handlar om hur den samiska etnopolitiska mobiliseringen, som vanligtvis beskrivits som ett framförallt manligt projekt, blir nyanserat när hon lyfter fram kvinnornas stora betydelse för opinionsbildning och kunskapsspridning inom svenskt och samiskt samhälle.

Disputationen äger rum den 27 april, kl. 10.00, Hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är Satu Gröndahl, docent, Hugo-Valentin Centrum, Uppsala universitet.

Kontaktuppgifter: Anna-Lill Ledman, institutionen för idé- och samhällstudier, CeSam/Vaartoe, Centrum för samisk forskning: anna-lill.ledman@historia.umu.se, tel. +46 90 7869943, +46 70 335 56 54

Länk till e-version av avhandlingen: Att representera och representeras: Samiska kvinnor i svensk och samisk press 1966-2006: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:513356

Ämnen

Regioner

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.