Gå direkt till innehåll
Hur har egentligen elektriskt ljus producerats?

Pressmeddelande -

Hur har egentligen elektriskt ljus producerats?

I en artikel i den ansedda tidskriften Technology and Culture har Hanna Vikström, postdoktor i idéhistoria vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, undersökt hur resursbrist påverkade utvecklingen av glödlampor.

Vid slutet av 1800-talet kämpade uppfinnare världen över med att försöka skapa glödlampor som hade ett behagligt sken, som likande solens ljus. Det visade sig vara en ytterst svår uppgift. Bara några få metaller hade rätt egenskaper och dessa fanns bara på ett fåtal platser i världen.

Glödlampsföretag i USA blev helt beroende av import av metaller såsom platina, sällsynta jordartsmetaller och torium från bland annat Ryssland och Brasilien för att kunna göra lampor.

I artikeln skildrar Vikström hur företag tävlade om att säkerställa tillgång till de begränsade och värdefulla metallerna i sin strävan att ta över den snabbt växande belysningsmarknaden i början av 1900-talet.

Det var en tid av globalisering och protektionism, och framställningen av glödlampor påverkade både gruvbrytning och politik. Den här frågan fortsätter att vara minst lika aktuell idag, men nu tävlar företag om att säkerställa tillgången till litium till batterier istället.

Läs hela artikeln ”Producing Electric Light: How Resource Scarcity Affected Light Bulbs, 1880–1914” i Technology and Culture, vol 61, nr 3 (2020)

Kontakt: Hanna Vikström

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.