Nya perspektiv på känslor vänder upp och ner på invanda föreställningar

En av den västerländska kulturens mest inbitna föreställningar är att känslor är något som människor har inom sig. Slentrianmässigt talar de flesta västerlänningar i termer av ”mina” och ”dina” känslor. I en avhandling i Drama, teater och film vid Umeå universitet visar Ann Enström i en studie av hur skådespelaren arbetar med känslor att detta är en missvisande föreställning.

– Det är snarare så att känslor görs.Därtill finns det ett flertal olika sätt att göra känslor, vilka ingår i ett kommunikativt samspel med omvärlden.

Med hjälp av olika teoretiska och teaterhistoriska verktyg genomför Ann Enström tankeväckande analyser av två relativt samtida exempel: Lena Endre i rollen som Lady Macbeth på Kungliga Dramatiska teatern i en uppsättning av Lady Macbeth från 2006 och Mia Skäringer i den egna solouppsättningen Dyngkåt och hur helig som helst från 2010.

I sina analyser kommer Enström fram till att känslor görs på tre olika sätt av skådespelaren:

– För det första görs de som avläsbara uttryck. För det andra görs de som inkänning, en process där skådespelaren låter sig vägledas av sina sinnesorgan och så att säga upplever sig fram till kunskap om den rollfigur som ska gestaltas, säger Ann Enström och fortsätter:

– Slutligen görs de som ett så kallat ”blivande”, vilket går ut på att skådespelaren i ett slags flöde går upp i och förenar sig med natur- och samhällskrafter som är större än de själva. Där de första av de tre sätten är att betrakta som konventionellt utmanar det andra och det tredje sättet att göra känsla våra gängse synsätt desto mer.

Vidare framhåller Ann Enström att hennes studie av hur skådespelaren arbetar med att iscensätta känslor också har bäring på hur människor i verkliga livet gör detta, eftersom att båda scenarios bygger på samma struktur.

– Enda skillnaden är att skådespelaren gör det här i komprimerad form.

Den breddade förståelse av känslor som Enström bidrar med i sin avhandling har ett antal oväntade implikationer.

– Den mest genomgripande av dessa står i proportion till synen på det rationellt handlande människan. De allra flesta är nog eniga om att handling, för att inte säga handlingskraft, är något som premieras i vårt samhälle.

Ann Enström demonstrerar dock att varje handling (bra eller dålig) förutsätter känsla, med anledning av att den för att kunna definieras först måste kännas in kroppsligen. Den rationellt handlande människan är alltså alltid inkännande, vilket betyder att handling och känsla inte står i motsättning till varandra.

Genom att anlägga nya perspektiv på känsla vänder Enström upp och ner inte bara på den här idén utan också på ytterligare ett antal av våra mest hudnära föreställningar.

Sammanfattning av avhandlingen finns publicerad digitalt

Kontakt:

Ann Enström, ann.enstrom@umu.se tel. +46 70-235 15 35

Pressbild

Om disputationen:

Lördag 11 juni försvarar Ann Enström, Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Känsla för skådespelarkonst: Mot en förståelse av tysta kunskaper och görandets fenomenologi

Disputationen äger rum kl. 13.00-15.00, Umeå universitet, Humanisthuset, Hörsal G. Opponent är Ulrika von Schantz, universitetslektor, institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Ämnen

Regioner

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.