Tyngre lastbilar och miljörabatt för godståg ger positiv miljöeffekt

Branschföreningen Tågoperatörerna är för effektiva godstransporter. Längre och tyngre tåg och lastbilar är en komponent i detta. Dagens slitna järnväg klarar på många håll inte ens tyngden från dagens godståg, vilket leder till sänkta maxlaster och hastigheter för godstågen. Att anpassa järnvägens infrastruktur till längre och tyngre tåg kommer att ta tid.

- Längre och tyngre lastbilar kan vara bra för Sveriges konkurrenskraft och för miljön, men det förutsätter att godstågens konkurrenskraft inte försämras ytterligare jämfört med lastbilen, kommenterar Lars Sandberg, utredare på Branschföreningen Tågoperatörerna. Godstågens konkurrenskraft har inte bara försämrats av det eftersatta underhållet, utan även av statliga beslut om att öka tågtrafikens kostnader genom att höja banavgifterna och låta tågoperatörerna stå för delar av finansieringen av det nya signalsystemet ERTMS.

Trafikverket och Trafikanalys har i flera rapporter pekat på att höjningarna av banavgifterna och tågoperatörernas finansieringsansvar för ERTMS ombordutrustning leder till att tågtrafikens kostnader höjs betydligt mer än lastbilstrafikens, vilket i sin tur minskar godstrafiken på järnväg[1]. Trafikverket framhöll i förslaget till nationell plan att vägtransporterna kommer att öka (transportarbetet) till 2030 p.g.a. de höjda banavgifterna på järnvägen och svaveldirektivet för sjöfarten[2]. Trafikverkets prognoser till planen visade att marknadsandelen för godstrafik på järnväg kommer att minska och marknadsandelen för godstrafik på lastbil kommer att öka[3] till följd av banavgiftshöjningarna.

Denna utveckling i strid med Sveriges klimatmål riskerar att stärkas ytterligare med tyngre lastbilar och banavgifterna för godstrafiken måste därför sänkas. Ett ensidigt införande av längre och tyngre lastbilar utan att kompensera godsjärnvägen innebär bara att mer gods kommer att föras över på vägarna och att klimatpåverkan från transporterna kommer att öka. Varje godståg motsvarar 30 lastbilar på vägarna. Om ett eltåg mellan Malmö och Sundsvall ersätts med lastbilar så ökar koldioxidutsläppen från under 100 kilo till minst 35 ton. Att öka godstrafiken på vägarna på tågtrafikens bekostnad är med andra ord kontraproduktivt för Sveriges klimatutsläpp. Branschföreningen Tågoperatörerna förordar ett samtidigt införande av tyngre lastbilar och miljörabatter på banavgifterna i godsstråken. Miljörabatter finns i många andra EU-länder och är tillåtet enligt EU:s regelverk. 

[1] Kostnadsjämförelse: Trafikanalys rapport 2013:4. Effekterna kostnadsökningarna: Trafikverkets rapport 2011:080 och Trafikverkets rapport (2012) ERTMS i Sverige – nuläge och viktiga vägval

[2] Trafikverket (2013) Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissversion 2013-06-14

[3] Trafikverket (2013) Prognoser för arbetet med nationell transportplan 2014-2025. Godstransporternas utveckling fram till 2030, Rapport 2013:056.  Ungefär hälften av den tillväxt som sker inom järnväg fram till år 2030 beror dessutom på den utökade gruvbrytningen i norr.