Svensk industri, nu senast Norrlands gruvor, kräver en betydligt mer handlingskraftig transportpolitik. Drygt en femtedel av godstransporterna i Sverige går på järnväg. För många industriföretag finns inga andra alternativ än tåg. De perspektiv som gruvindustrin lyfter in i debatten är långsiktiga. Sverige behöver ett pålitligt och transporteffektivt system som klarar tunga transporter.
Att det är trångt på järnvägen har inte undgått någon. På senare tid har järnvägens betydelse för samhällsbygget och tillväxten hamnat ett nytt ljus. Behovet av ett robust och tillförlitligt system har aldrig varit tydligare. I veckan kunde vi läsa om hur vi kanske snart tvingas välja mellan gods eller människor? Dit ska vi inte, men belastningen på järnvägens kapacitet blir allt tyngre.
I samband med Basprognos 2024 problematiserar Trafikverket kring omständigheter om trafikplaneringen: är den i praktiken är mål- eller prognosstyrd. Men de svåraste frågorna har inte problematiserats. Brister, som under lång tid lyfts upp, adresseras inte. Som varför tillväxten i järnvägstrafiken systematiskt underskattas samtidigt som tillväxten i vägtrafiken överskattas, jämfört med utfall.
Underhållsskuld, eftersatt investeringsbehov, nya Öresundsförbindelser, stora investeringar i Malmbanan – kopplat till både nordliga industrier och Natomedlemskapet, industrins behov av gränsöverskridande transporter, alternativa finansieringslösningar och balansmål i statsbudgeten. Timingen god för en tydlig vision för järnvägen som Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS, lanserade under veckan.
Tågföretagen har under lång tid lyft att Sverige investerar för lite i infrastruktur. Vi har inte bara en stor underhållsskuld utan även en enorm infrastrukturskuld till följd av årtionden av uteblivna investeringar. Då är alternativ finansiering ett alternativ, där privat kapital tillåts komma in i infrastruktursatsningar.
”Järnväg och lastbilar konkurrerar inte – de kompletterar varandra. Särskilt när vi saknar järnvägskapacitet”, säger Transportföretagen. Tågföretagen håller med om att det saknas järnvägskapacitet och att det inte är rätt att stoppa utvecklingen mot längre vägfordon. Det är viktigt att flagga upp att järnvägens konkurrenskraft försämras av införandet av längre och tyngre vägfordon.
Vi har löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. Strax före julhelgen kom den utlovade klimathandlingsplanen. Det återstår att se om de idag kvantifierbara målen ersätts. Vi noterar vid en första anblick att regeringen vill ge en myndighet i uppdrag att stärka samordningen av transportsektorns klimatomställning.
Rapporten Järnvägslyftet inom ramen för SJs initiativ Omtag svensk järnväg pekar förtjänstfullt på en lång rad av investeringar och åtgärder vi kan göra här och nu för att på relativt kort sikt ge svenska städer och företag bättre möjlighet att växa. SJ och Green Cargo visar i en debattartikel på att det finns en samsyn mellan person- och godstrafiken om behovet av dessa satsningar.
Under regeringens första år vid makten har vi löpande fått ta del av pusselbitar som indikerar att en ny klimatpolitik är i vardande, men helheten har uteblivit. I veckan presenterade regeringens snabbutredare, nationalekonomen John Hassler, en språngbräda på vägen mot en mer sammanhållen borgerlig politik på området. Inte mindre än 46 förslag för en ny klimatpolitik lämnades över till regeringen.
På Järnvägsbranschens samverkansforums, JBS, strategidag lades grundstenarna för en vision för järnvägsbranschen i en värld där stora megatrender förändrar spelplanen i realtid. Självfallet kräver dagens höga förändringstakt ett agilt förhållningssätt. Samtidigt måste vi ha ett mer långsiktigt roder att hålla oss i. Vi måste nå upp till krav på en stabil och långsiktigt hållbar leverans.
Svenskt Näringsliv har lanserat antologin ”Vägval – fem tankar om framtidens planeringsmodell för Sveriges infrastruktur”. Antologin innehåller grundliga analyser av bristerna i dagens planeringsmodell och en rad inspirerande förslag till förbättringar.
I tisdags lämnade regeringen över budgetförslaget till riksdagen. Det är en stram och försiktig budget, inte minst ur klimat-och miljöperspektiv. De förslag som nu presenteras kommer bland annat att generera ökade utsläpp med 20 miljoner ton fram till 2030. Det konstaterar regeringens själva Transporter och infrastruktur är lågt prioriterat och vi ser inga reformer på området.
Regeringen fokuserar på förbättring av det svenska järnvägsnätet. Utmaningar med tåglägen och planering förväntas fortsätta. Arbetet med att få Tågplan 2024 på plats intensifieras. Almedalsveckan var effektiv och fokuserade på hållbarhet och utmaningarna inom järnvägssektorn. EU-bidrag erbjuder möjlighet till ökad finansiering enligt en rapport från WSP.
Regeringen behöver fokusera på att öka kapaciteten i järnvägsnätet samtidigt som den växande underhållsskulden får relevant uppmärksamhet. Det menar Tågföretagens medlemmar i ett nytt ställningstagande för ett högkapacitetsnät. – Regeringens prioritering av regional pendling och godstrafik behöver kompletteras av satsningar på mer kapacitet i hela järnvägsnätet, säger Gustaf Engstrand.
I årets rapport bekräftar Klimatpolitiska rådet åter igen att regeringens politik inte räcker till för att Sveriges utsläpp ska vara nere på noll år 2045. En tung spelare i klimatpolitiken är transportsektorn som i dagsläget står för stora delar av utsläppen. Lägre energiförbrukning, mer hållbara villkor i transportsektorn och bättre transportekonomi är fullt möjligt att uppnå.
Trafikverket har nyligen presenterat en omvärldsspaning i syfte att fördjupa förståelsen för vår omvärld och identifiera förutsättningar och utmaningar för utvecklingen av transportsystemet och Trafikverkets verksamhet. Trafikverkets slutsats är att det inte ger något av substans att investera i infrastruktur som gynnar beteendeförändringar, till motsats från många andra myndigheter.
Förhandlingarna om innehållet i regeringens politik de närmaste åren pågår just nu för fullt och troligtvis blir slutresultatet en detaljerad överenskommelse mellan flera partier. Tågföretagen har i ett flertal sammanhang fört fram branschens yttersta prioriteringar för att stärka Sveriges eftersatta infrastruktur till stöd för en förbättrad konkurrenskraft för hela landet.
Järnvägsbranschens högaktuella politiska frågor avgör inte valet på söndag. De politiska effekterna på vår sektor styrs av hur svenska folket röstar, men det är andra frågor och vad politikerna tycker där som avgör valet. Prioriterade frågor som: Ligger den 12-åriga infrastrukturplanen 2022–2033 kvar som den beslutades av regeringen i juni? Eller rivs den upp? Och i så fall, vad blir kvar?
Elkrisen är ett faktum och bristerna inom elproduktion och elöverföring i norra Europa innebär en tung belastning på samhället i stort. Det finns möjlighet för politiken att styra företags och människors beteende mot minskad energiförbrukning. Ett sätt är att driva på för ökad användning av energisnåla trafikslag som järnväg inom godstransporter och resande: det transporteffektiva samhället.
Politikerveckan i Almedalen var i år fem dagar i stället åtta och ”bara” strax över 2 000 evenemang. Det blev en intensiv vecka i Visby för Tågföretagen, även om Almedalsvckan i år var mindre än före pandemin. Efter uppehåll de senaste två åren till följd av pandemin och med blick mot ett kommande val i september var dagarna fyllda av värdefulla samtal och intressanta seminarier.
Tågföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisationen med cirka 90 medlemmar som har närmare 19 000 medarbetare. Bland medlemmarna finns de flesta av Sveriges aktiva tågoperatörer och ett flertal järnvägsinfrastrukturföretag. Tågföretagen samlar branschen för att driva ett aktivt och effektivt påverkansarbete gentemot regering och riksdag, myndigheter uppdragsgivare, media och andra intressenter, nationellt och internationellt.
Storgatan 19
Stockholm