​”Det behövs väldigt mycket politik för att nå målen”

Igår släppte Klimatpolitiska rådet sin årsrapport. Rådet konstaterar visserligen att Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med 26 procent sedan 1990, men att minskningen har bromsat in sedan 2014. Temat för årets rapport är transporter eftersom transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges samlade utsläpp. Rådet konstaterar att vi med nuvarande förutsättningar och beslut når halvvägs till målet att minska utsläppen med minst 70 procent till år 2030. Slutsatsen blir krav på kraftfulla politiska åtgärder under denna mandatperiod. Klimatpolitiska rådet föreslår till exempel att klimatet ska tas med i konsekvensbedömningar av alla politiska förslag och konstaterar att dagens transportpolitiska mål och deras tillämpning motverkar klimatmålen. Planerna för att uppnå transportsektorns klimatmål är otydliga, såväl inom regeringen som på myndighetsnivå. Planeringen av Sveriges infrastruktur baseras inte på att klimatmålen ska uppnås, utan på prognoser för ökad vägtrafik som inte är förenliga med 2030-målet. Läs mer i separat artikel.

I samband med Klimatpolitiska rådets överlämning av rapporten till regeringen, höll vice statsminister Isabella Lövin och infrastrukturminister Tomas Eneroth engagerande anföranden om värdet av de rapporter som nu kommit från Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Fossilfritt Sverige, med flera samt behovet av satsningar på infrastruktur och samordning inom det nya Infrastrukturdepartementet. Vi rekommenderar en genomlyssning av särskilt infrastrukturministern från ca 1.03 in i utsändningen. Ministern meddelade bland annat att Regeringen samma dag fattat beslut om att Trafikverket ska hålla årliga resultatkonferenser om uppnåendet av 70-procentsmålet till 2030. Han lämnade också hoppfulla besked om kraftfulla investeringar i snabb utbyggnad av nya stambanor, utöver innevarande Nationell plan.

Från Bryssel kan vi rapportera att varken Brexit eller ERTMS-utrullningen håller planen. Det senare får en långsiktig effekt på hela Europas järnvägssystem och dess tillgänglighet under en lång övergångsfas. Ombordutrustning med den senaste specifikationen går inte att beställa och finansiering saknas. Vid ett seminarium i närvaro av EU-kommissionens chef för landtransporter, Elisabeth Werner, konstaterades att 15–25 miljarder euro fortfarande saknas för stomnätskorridorerna och att endast knappt 10 procent har finansierats hittills. Sveriges utrullning omfattar ju hela landets järnvägsinfrastruktur och så förhåller det sig också i andra länder, så den bristande finansieringen får nog antas uppgå till betydligt större belopp.