Var fjärde tik får sjukdom i livmodern

Livmoderinflammation är hundsläktets stora ”kvinnosjukdom”. En fjärdedel av alla tikar får sjukdomen innan de når tio års ålder. Hos en del raser, som t ex berner sennerhund och rottweiler, drabbas upp till 50 procent av tikarna. För vissa tikar kan sjukdomen bli så akut att de faktiskt avlider, medan andra har ganska lindriga symptom under lång tid, säger veterinär Ragnvi Hagman som i en doktorsavhandling vid SLU har studerat livmoderinflammation hos tikar. Trots att det redan har gjorts forskning kring livmoderinflammation både i Sverige och utomlands, finns det fortfarande många obesvarade frågor varför sjukdomen uppstår. - Forskningen kring den här sjukdomen är som att lägga pussel. Det finns ett flertal faktorer som kan ligga bakom sjukdomen och det är viktigt att få hela bilden klar. Min avhandling bygger på flera studier med olika frågeställningar. Bland de intressanta fynden finns till exempel förhöjda prostaglandinhalter i blodet hos de tikar som visade sig ha ett förstadium till livmoderinflammation. Genom ett enkelt blodprov kan det förhoppningsvis bli möjligt att i framtiden skilja ut de tikar som kräver mer akuta ingrepp än andra när de tagits in för vård på klinik. RUBBADE HORMONER En infektion i livmodern kan vara både akut och kronisk. Den akuta kan komma efter en parning, inseminering eller besvärlig valpning och orsakas av bakterier. Den kroniska, som kallas pyometra, drabbar i första hand medelålders och äldre tikar och uppstår så gott som alltid inom två månader efter löpning. Den orsakas i grunden av en hormonell rubbning där könshormonet progesteron spelar en betydande roll. Progesteronets uppgift är att skapa rätt miljö i livmodern för eventuella foster. Hos de flesta djurslag är progesteronproduktionen hög enbart om djuret är dräktigt. Hos tikar däremot är progesteronnivån hög i cirka 60-70 dagar efter löpning oavsett om de är dräktiga eller inte. Progesteron stimulerar tillväxt av slemhinnan och ökar slemproduktionen samtidigt som livmoderns rörelser hämmas. Denna miljö ökar risken för en bakteriell infektion. Bakterierna kommer till livmodern antingen via livmodermunnen från tikens slida eller via blodet. Den vanligaste bakterien som orsakar pyometra är Escherichia .coli. För att verkligen bli av med problemet är det i princip bara operation, där livmoder och äggstockar avlägsnas, som rekommenderas. Medicinering är ett annat alternativ, med vissa undantag, med då är det vanligt med återfall. FLERA STUDIER Ragnvi Hagman har studerat fem olika områden som var och en, samt tillsammans, kan påverka uppkomsten av pyometra. Försäkringsbolaget Agrias databas för hund har varit en viktig källa för information. Totalt studerades 30 olika hundraser under åren 1995-1996. - Via den kunde jag konstatera att en fjärdedel av alla tikar, oavsett ras, drabbas innan tio års ålder, och att vissa raser hade märkbart högre risk. Till exempel drabbas 54 procent av berner sennerhundar och 50 procent av rottweilertikarna. Sjukdomen är även ganska vanlig hos cavalier king charles spaniel, långhårig collie, golden retriever och engelsk cockerspaniel, medan raser som schäfer, drever, tax och hamiltonstövare, som ofta används för jakt, har lägre risk att utveckla sjukdomen.. Även förekomsten av bakterier hos tikarna har studerats i avhandlingen. Sedan tidigare vet man att E-coli.bakterierna naturligt finns i djurets kropp men att de under speciella omständigheter aktiveras. Genom att studera bakterierna DNA-mönster försökte Ragnvi undersöka om de sjukdomsframkallande bakterierna spreds mellan olika tikar. HOPPAS KUNNA FÖREBYGGA - Drömmen vore att få fram en förebyggande behandling, kanske ett vaccin, för att tikarna ska slippa att bli sjuka. Man har ju tidigare antagit att tikar som fått en kull valpar är skyddade men det har vi börjat tvivla på. Just nu pågår det faktiskt en studie här på institutionen för kirurgi och medicin, smådjur, som undersöker om en valpning verkligen ger något skydd. Hos tikar som insjuknar i pyometra ökar endotoxinhalten i blodet. I vissa fall kan ökningen bli så plötslig att levern, som i normala fall tar hand om giftet, inte hinner med. Då sätts inflammatoriska processer igång som i värsta fall kan leda till tikens död efter bara några timmar. Varje år är det drygt fyra procent som avlider på grund av pyometra. - Det här är en sjukdom som verkligen tas på allvar ute på veterinärklinikerna, säger Ragnvi Hagman. Man vet i dag att förloppet kan vara mycket snabbt och symptomen är i de flesta fall ganska tydliga. De typiska symptomen är att tikarna dricker och kissar mycket, får dålig aptit, kräkningar och diarré. Ibland även variga vaginala flytningar. Vid endotoxinpåverkan kan de sjuka tikarna dessutom drabbas av ökad hjärtfrekvens och chock. - Men att i en akut situation kunna mäta endotoxiner kräver en metod som är dyr och invecklad. Där har jag i stället funnit att mätningar av prostglandinhalten ger minst lika bra indikation på hur akut tillståndet är för den undersökta tiken. Min förhoppning är att det på sikt går att ta fram ett snabbt och enkelt diagnostiskt test för pyometra, säger Ragnvi Hagman. Fotnot: Endotoxin är giftiga ämnen som finns i cellväggen hos flertalet bakteriearter. De avsöndras inte utan frigörs när bakteriecellen spricker. Ragnvi Hagman, institutionen för kirurgi och medicin, smådjur, SLU, försvarar sin doktorsavhandling: New Aspects of Canine Pyometra - Studies on Epidemiology and Pathogenesis fredag 11 mars 2005 kl. 13.15 i Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU Uppsala. Opponent: Professor Dick White, The Six Mile Bottom Veterinary Specialist Centre, Newmarket, UK Info: Ragnvi Hagman, tel. 0708-55 16 82