Gå direkt till innehåll
Minskad övergödning kan få oväntade konsekvenser

Pressmeddelande -

Minskad övergödning kan få oväntade konsekvenser

Att minska övergödningen är en av de mest akuta uppgifterna för Östersjöns miljövård, men följderna av ett klarare vatten och ett ökat siktdjup tycks inte riktigt bli vad som förväntats. Abborre och blåstång skulle visserligen gynnas, men ålgräset skulle inte påverkas och gösens utbredning skulle snarare minska. Detta visar en ny studie ledd av forskare vid SLU.

Länderna runt Östersjön har i Helsingforskommissionens aktionsplan för Östersjön förbundit sig att vidta kraftfulla åtgärder för att minska övergödningen. I planen preciseras hur mycket siktdjupet, dvs. vattnets klarhet, ska förbättras som ett mått på en förbättrad näringsstatus. Kostnaderna för att vidta dessa åtgärder är höga, men betalningsviljan hos befolkningen runt Östersjön har visat sig vara hög. Hur Östersjöns ekosystem skulle påverkas av en minskning av övergödningssymptomen, i enlighet med planen, har vi dock haft begränsad kunskap om hittills.

En studie av hur kustarters utbredning påverkas av övergödning
I en studie ledd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nu svenska och finska forskare undersökt hur utbredningen av nyckelarter i Östersjöns kustzon skulle påverkas om aktionsplanens mål för en minskad övergödning uppnås.

– Vi har studerat fyra av de vanligaste arterna i ekosystemet, dels blåstång och ålgräs, som skapar värdefulla miljöer på bottnarna, dels rovfiskarna abborre och gös, berättar Ulf Bergström, forskare vid SLU.

Dessa fyra arter är centrala för miljömålen, eftersom de används för att indikera god status i kustmiljön. De spelar en viktig roll för ekosystemets funktion genom att de påverkar biologisk mångfald och förekomsten även av andra arter. Abborre och gös tillhör dessutom de viktigaste arterna för både fritids- och yrkesfisket.

– Genom att studera och analysera arternas miljökrav kan vi göra kartor som visar hur arternas utbredning skulle förändras om vattnets siktdjup förändras. På det viset har vi tagit fram olika scenarier för Östersjöns framtid, beroende på hur näringsstatusen utvecklas, förklarar Ulf.

Minskad övergödning kan ändra ekosystemets funktion
Resultaten visar att arterna reagerar mycket olika på förändringar i vattnets grumlighet. Blåstång och abborre skulle gynnas av klarare vatten och öka sin utbredning starkt. Resultatet stämmer överens med det som tidigare studier visat. Ålgräset skulle däremot inte påverkas av förändringar i näringsstatus, vilket tyder på att artens utbredning i norra Östersjön styrs av andra faktorer än siktdjupet. Detta resultat är förvånande, eftersom man tidigare utgått ifrån att arten påverkas negativt av övergödning. För gös visade resultatet tydligt att arten faktiskt skulle minska sitt utbredningsområde i Östersjön om övergödningen minskar. Gösen är anpassad till att leva i grumliga miljöer och klarar inte konkurrensen med andra rovfiskar i klara vatten.

Resultaten från studien visar att en minskad övergödning av Östersjöns kustområden, till skillnad från den allmänna uppfattningen, inte skulle gynna alla arter av fisk och vegetation. Eftersom arter reagerar så olika på förändringar i näringsstatus skulle funktionen hos kustens ekosystem förändras om övergödningen minskar. Resultaten från studien kan användas för att beräkna vilka effekter man kan få på olika ekosystemtjänster i kustzonen i framtiden. Det är viktigt att göra sådana beräkningar i samband med att man planerar kostsamma åtgärder för att minska övergödningen.

Mer information
Ulf Bergström, Institutionen för akvatiska resurser,Sveriges lantbruksuniversitet, 073-802 25 32, ulf.bergstrom@slu.se

Studien har publicerats i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology, med titeln Evaluating eutrophication management scenarios in the Baltic Sea using species distribution modelling (http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1365-2664.12083/abstract). Studien har letts av Ulf Bergström vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet. Övriga forskare i gruppen kommer från AquaBiota Water Research, Finlands miljöcentral, Åbo Akademi och Göteborgs universitet.

Studien har utförts inom forskningsprojektet PREHAB (www.prehab.gu.se), som finansierats av Östersjöprogrammet BONUS (www.bonusportal.org). Projektet har tagit fram kunskapsunderlag för marin planering och förvaltning. Framför allt har projektet utvecklat metoder för att kartlägga utbredningen av viktiga arter och livsmiljöer och för utvärdering av ekologiska och ekonomiska effekter av förvaltningsåtgärder. Projektets hemsida riktar sig till förvaltare och politiker som vill veta mer om kartläggning av biodiversitet i Östersjön.

Pressbilder (får användas fritt i samband med artiklar om detta pressmeddelande, fotograf ska anges)

  • Abborre och blåstång är två arter som gynnas om övergödningen i Östersjön minskar. Unga abborrar som de på bilden uppehåller sig gärna i tångbältet. Foto: Ulf Bergström, SLU Aqua
  • Gösen kommer att bli ovanligare i Östersjön om vi uppnår målen för minskad övergödning. Gösen på bilden är ett ungt exemplar. Som vuxen kan den nå vikter över 10 kg. Foto: Göran Sundblad, Aquabiota

Ämnen

Kategorier


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.