I sommar kan människor delta i ett medborgarforskningsprojekt om vilda djurs reproduktion. SLU efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Det är ett sätt att bidra till forskning om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.
Vintern har varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem. Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.
På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade 1 100 medborgarforskare över hela landet in hur långt blomningen hade framskridit hemma hos sig. Flera av arterna blommar numera i en större del av landet under de här dagarna än vad de gjorde förr i tiden.
"Ek - Träd för kungar och kryp" är Bengt Ehnströms och Martin Holmers sjätte bok om träd och deras biologiska mångfald. Boken ges ut av SLU, och den 22 maj – på den biologiska mångfaldens dag – lanseras boken med ett föredrag om ekens myllrande mikrokosmos på SLU i Uppsala.
Under Valborgshelgen genomfördes Vårkollen för nionde året i rad. I år har blomningen inte kommit längre norrut än den hade gjort i genomsnitt förr i tiden! För de tidiga arterna, tussilago, blåsippa och sälg, har det tagit stopp vid snögränsen. Lövsprickningen hos björk hr dock kommit ca 50 mil längre norrut än tidigare, men inte alls så långt som under 2000-talets Vårkollar.
Vintern har varit nyckfull, inte minst i Sydsverige, med omväxlande snöperioder och värme. I norr har framför allt kusten fått ovanligt mycket snö. Nu vill Svenska Botaniska Föreningen och SLU veta hur växterna har reagerat på just denna vår, runt om i landet. Allmänheten uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dem till Vårkollen.
Med en mer varierad skogsskötsel som fokuserar på indikatorer för biologisk mångfald gynnas viktiga naturvårdsarter i framtidens brukade skogslandskap. Det gäller för såväl fåglar som vedsvampar och lunglav. Det visar analyser av olika skogsskötselscenarier som även tar hänsyn till framtida virkesbehov, ekonomi och svenska och internationella miljömål.
Växter har utvecklat flera fiffiga sätt att klara sig trots att närmiljön förändras. En ny studie ledd av två SLU-forskare visar att en vanlig strategi – att lagra frön i jorden i väntan på bättre tider – förmodligen inte kommer att rädda floran från den pågående klimatuppvärmningen.
Orsakerna till att människor smittas av gnagarburna sjukdomar är ett samspel mellan naturliga och mänskligt skapade faktorer – detta gäller världen över. Det visar forskare, från bland annat SLU, i en ny global studie där drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar identifierats. De flesta gnagararter som kan bära på smitta rör sig gärna nära människor eller jagas av människor för kött eller päls.
Moharen är en underart av skogsharen och finns i södra Sverige. Hos moharen är vinterpälsen blågrå i stället för vit. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Östra Finlands universitet har nu kartlagt moharens arvsmassa och resultaten tyder på att moharen har en annan invandringshistoria än den nordliga skogsharen.
Intresset för fladdermöss har växt enormt de senaste åren, och fladdermössen är idag en självklar del av naturvård, naturupplevelser och bevarandet av kulturlandskapet. Fladdermuskonferensen vill samla alla som är intresserade av fladdermöss under samma tak för att ta del av forskning, kunskap, tankar från myndigheter, teknik och konst. Konferensen äger i år rum i Uppsala den 11–13 november.
Spåren av det allt varmare klimatet är särskilt tydliga i fjällvärlden. Grönskan breder ut sig över tidigare bar mark, och samtidigt blir fjällsjöarna mer näringsfattiga. Klimatförändringar verkar däremot inte förändra näringsvävarna i sjön i samma grad. Det visar en avhandling från SLU som bygger på analyser av de bottensediment som har avlagrats i sjöarna, samt nutida miljöövervakningsdata.
Många däggdjur är gottegrisar, men fåglarna förlorade förmågan att uppfatta sötma under evolutionen. Vi vet att kolibrier och sångfåglar har återutvecklat smakceller som uppfattar socker, men det har varit oklart hur det är med andra fåglar. Nu visar en studie att även hackspettar har återfått sötsuget, men att göktytor, hackspettar som främst äter myror, återigen har tappat denna förmåga.
Har enstaka ”hänsynsträd” som lämnas kvar på ett kalhygge någon betydelse för fågellivet när den planterade granskogen tätnar och skjuter i höjden? Ja, det har de, åtminstone 30 år senare. Det visar en ny studie ledd av forskare från SLU. Det är dock viktigt att se till att lövträden inte kvävs av den omslutande granskogen, menar forskarna.
På världsmiljödagen och nationaldagen kan folk runt om i landet rapportera in hur långt blomningen har framskridit hos några vanliga växter. Kampanjen är, likt den tidigare "Vårkollen", till för att visa hur årets väder har påverkat några av våra vanligaste blommor och om det skiljer sig från när blomningen skedde förr i tiden, på grund av klimatförändringar. Men nu handlar det om försommarblommor
Gulafebernmyggan, som kan sprida en rad allvarliga sjukdomar, finns i en form där honan är helt inriktad på människoblod. Nu har forskare från Princeton University, med hjälp av SLU, visat hur mygghjärnan kan urskilja människodoft i det hopkok av olika djurdofter som kan finnas i omgivningen. Forskarna hoppas att kunskapen ska bana väg för nya sätt att minska förekomsten av myggspridda sjukdomar.
Sverige och Norge delar viltpopulationer längs riksgränsen, men den svenska och norska förvaltningen bedrivs inte gemensamt. Ett exempel på motstående mål är att älgstammen på den svenska sidan reduceras för att minska betesskador på skog, medan betestrycket på den norska sidan anses vara tillräckligt litet för att kunna öka älgbeståndet.
Efter en ett rejält bakslag i vårvädret, ända ner i sydligaste Sverige, har värmen kommit tillbaka. Att vårvädret är nyckfullt är vi vana vid, men det gör det också svårt att avgöra om våren faktiskt är tidig eller sen i år. Nu uppmanar forskare allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.
Nu fortsätter TV-succén "Den stora älgvandringen". För alla som inte kan få nog av älgar satsar SLU på att sprida ännu mer kunskap om djur, natur och oss människor. Varje dag kommer ett nytt reportage fullspäckat med kunskap. Om älgarna förstås, men också om renarna, fiskarna, insekterna, rovdjuren och andra som de passerar på sin vandring.
Det finns en stor variation mellan olika klövviltsarter i deras betydelse för spridning av de fästingburna sjukdomarna borrelios och fästingfeber. Dovhjort, älg och kronhjort har stor betydelse för smittspridningen av en typ av fästingfeber som kan vara farlig för både människor och boskap. Vildsvin däremot sprider varken fästingfeber eller borrelios. Det visar en ny avhandling från SLU.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala