Inte bara varmare klimat ger fler insekter

Bildtext: Hur skadeinsekter reagerar på förändrat klimat handlade professor Christer Björkmans föredrag om under Skogskonferensen vid SLU.

Bidrar ett varmare klimat till att skadeinsekterna blir fler och kan göra större skada? Nej, det behöver inte med nödvändighet bli så, menar forskare vid bland annat SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Många olika faktorer spelar roll, enligt forskning som presenterades på Skogskonferensen vid SLU 25-26 november.

Forskarna vet i dag att många insekter förflyttar sig norrut i takt med att temperaturen stiger. Det varmare klimatet ökar möjligheterna att överleva på nya platser eller att få fler generationer per år - men detta kan också resultera i en årstidsmässig ”mis-match”. Insekterna kanske kläcks vid en tidpunkt på året då växterna inte är så känsliga för angrepp.

Kunskap om hur ett ändrat klimat påverkar skadeinsekter, deras värdträd och naturliga fiender, till exempel rovlevande insekter, behövs för att kunna förutsäga skaderisker i framtiden. Mycket tyder på att de svarar olika på samma temperaturförändring; växterna svagast, skadeinsekterna medelstarkt och fienderna allra mest.

Insekter skiljer sig åt när det gäller hur snabbt de reagerar på ett varmare klimat. Det hävdas ofta att eftersom ett varmare klimat leder till att insekter kan få fler generationer per år så kommer skadorna att öka.

- Det är dock inte självklart. Det finns ett påvisat samband mellan en arts generationstid och dess benägenhet att få utbrott. Sambandet verkar dock vara det omvända mot förväntat, notoriska utbrottsarter bland barrsteklar har oftast få generationer per år, säger Christer Björkman, professor på institutionen för ekologi vid SLU.

Med hjälp av årsringsanalyser kan man rekonstruera insektsutbrott bakåt i tiden. En liten fjäril som angriper lärk i alperna har haft mer eller mindre regelbundna utbrott åtminstone sedan början av 1700-talet.

Under senare tid finns inga tendenser till ökad utbrottsfrekvens hos denna fjäril trots att man har kunnat konstatera en temperaturstegring. Snarare tvärtom; de regelbundna uppgångarna som pågått under sekler har upphört. Detta tros bero på en årstidsmässig ”mis-match” mellan träd och insekt, vilket i sin tur tycks bero på ovanligt höga temperaturer under tre år i rad.

- Genom en bättre förståelse av samspelet mellan växt, insekt och fiender kan vi, menar jag, skaffa oss bättre förutsättningar för att bedöma risken för insektsskador i framtidens skogar. Våra kunskaper inom detta område är ännu otillräckliga, säger Christer Björkman.

Kontakt: Christer Björkman, institutionen för ekologi, SLU, Christer.bjorkman@ekol.slu.se  018-67 15 32