I fredags häktades en gästforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på sannolika skäl misstänkt för spioneri.

Hans forskning bedrivs vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik vid SLU i Uppsala. Med anledning av de spekulationer som förekommit i media om ett eventuellt samband mellan hans forskning och häktningen vill universitetet kort informera om vad hans forskning handlar om. – Vi vet inte i nuläget vad han är anklagad för och för att undvika spekulationer vill vi här sammanfatta hans forskning, säger prefekten vid institutionen professor Christer Jansson. Torbjörn Fagerström, prorektor med ansvar för forskningsfrågor kommenterar: – Vi har ingen hemligstämplad forskning vid SLU. Det öppna samhällets motdrag mot missbruk av forskning är öppen publicering av metoder och resultat samt en levande diskussion om var gränserna går för forskarens ansvar för tillämpning av forskningsresultat. Gästforskarens arbete handlar om virussjukdomar hos växter. Virus angriper alla organismer, inklusive människor, andra djur, bakterier och växter. Virus kan betraktas som små paket av arvsmassa som inte kan leva på egen hand. Viruspartiklarna överlever genom att föra över sin arvsmassa (DNA eller RNA) till värdcellen. Där tar viruset över kontrollen av cellens maskineri och förmår cellen att massproducera nya kopior av viruset. Dessa sprids sedan till nya celler. Virusinfektioner av växter orsakar stora skördeförluster på ett stort antal ekonomiskt viktiga grödor, exempelvis potatis, sockerbeta och sädesslag. Till skillnad från växter som angrips av skadeinsekter eller svampsjukdomar kan virusinfekterade växter inte behandlas genom konventionell bekämpning. Därför är framtagandet av virusresistenta grödor en central målsättning inom växtförädlingen. En viktig skillnad mellan växter och djur är att växtcellen omges av en skyddande vägg av cellulosa. Virus som angriper växter har därför utvecklat speciella mekanismer för att kunna ta sig igenom denna cellvägg. Gästforskarens arbete handlar om hur växtvirus tar sig igenom cellväggen och på vilka sätt virusets arvsmassa därefter sprids till andra celler. Han intresserar sig särskilt för vilka proteiner som RNA-virus (virus med RNA som arvsmassa) utnyttjar för transport av RNA mellan celler. En långsiktig målsättning med projektet är att ta fram grödor där dessa transportvägar är blockerade, vilket förhindrar virusets spridning inom växten. Detta skulle innebära att växten blir motståndskraftig mot allvarliga virusangrepp. Ett annat av hans tidigare forskningsområden vid SLU gällde så kallad programmerad celldöd. Detta är en central process under djurs och växters normala utveckling. Anläggandet av ett organ förutsätter nämligen att celler såväl nybildas som dör vid förutbestämda (programmerade) tidpunkter och på förutbestämda platser i det blivande organet. Forskningen var specifikt inriktad på att förstå skillnader i programmerad celldöd mellan djur, där processen är relativt välstuderad, och växter, där fenomenet är mera okänt. En ökad förståelse för hur programmerad celldöd går till hos växter kan i en framtid bidra till att man kan styra utvecklingen hos olika grödor för att optimera produktionen. Kontaktperson: Pernilla Björk, tel 018-67 15 24 Hälsningar Mikael P. Informationsavd. vid SLU Besöksadress: Arrheniusplan 2 A Postadress: Box 7077, 750 07 Uppsala Tel. 018-67 14 13, 070-655 14 13