Smaklig måltid med klimatsmart vårkyckling

Fjäder i kycklinghatten En viktig skillnad mellan svensk och internationell kycklinguppfödning gäller djurhälsa och matsäkerhet. EU:s livsmedelsmyndighet, EFSA, 2007, visade att Salmonellan är utbredd i den europeiska kycklinguppfödningen. Sverige klarade sig bäst i EFSA:s omfattande test vilket blev till en ”fjäder i den svenska kycklinghatten”. Mörning Värt att veta är också att saltlake inte tillsätts i svensk kyckling på det sätt som man gör i många länder. Med branschöverenskommelsen om maximalt 13 procent saltlake säkerställs att vattenhalten ligger på en bra nivå i svensk kyckling. Importerad kyckling upplevs inte sällan som vattnig vilket beror på den förekommande injiceringen av vätska. Vattenhalter ända upp till 35-40 procent förekommer, framför allt i kyckling som serveras på restaurang och storhushåll. Detta handlar inte bara om matkvalitét och redlighet, utan också om konsumentekonomi. Mindre mängd vatten gör vanligtvis den svenska kycklingen mer prisvärd när kilopriser jämförs. Välmående kycklingar Alla kycklingar går under uppfödningen fritt på strö i stallet men den importerade kycklingen är ändå producerad på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Klara skillnader finns nämligen när det gäller djurskyddet. Som grund för de höga kraven i Sverige ligger den svenska djurskyddslagen, världens tuffaste, och i lagen regleras bland annat hur många kycklingar som man får ha i stallet. Skillnaden i djurhållningen, till svensk fördel, gäller även vid jämförelser med näraliggande grannländer som Danmark och Finland där det är tillåtet att ha cirka 20 procent fler kycklingar i stallet än det är i Sverige. Klimatsmart Svensk kyckling är ett bra val när växthusgaser och klimathot värderas. Kycklingar är duktiga foderomvandlare och man kan säga att klimatet gynnas av att kycklingen har en bra mage. Att spannmålen i kycklingfodret ofta kommer från kycklingbondens egen gård är ytterligare ett miljöplus med de korta transporter som det medför. En annan positiv faktor är att kycklinggödseln ofta återförs till gårdens åkermark. En del av kycklingbönderna har dessutom ett eget ”kretslopp” på gården där halmpannan är ”hjärtat”. Med biobränsleeldning (halm eller flis) värmer de inte bara kycklingstallarna utan i många fall även gårdens bostadshus med förnyelsebar energi. Näringsfakta: Kyckling är nyttig och näringsrik föda. Förutom högvärdigt protein, en bra balans mellan mättade och omättade fettsyror är kycklingköttet också rikt på magnesium, selen och B-vitaminer. Den så kallade köttfaktorn finns även i kyckling – den ökar kroppens Fakta konsumtion: I Sverige konsumeras cirka 13 kilo kyckling per person. Av detta är knappt 60 procent svensk kyckling. I EU konsumeras i genomsnitt cirka 23 kilo kyckling per person.