Östersjöns musslor har halverats i vikt

Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.

Blåmusslor i Östersjön är redan små till sin natur - för blotta ögat är musslans längd ungefär längden på en lillfingernagel. I den här studien har forskarna upptäckt att blåmusslornas vikt har halverats sedan 1990-talet. Däremot finns det fler pyttesmå musslor nu, ibland upp till 1000 musslor på en kvadratmeter jämfört med cirka 500 på en kvadratmeter tidigare.

Musslor utgör den största biomassan av ryggradslösa djur i Östersjön, och är stapelföda för både fåglar och fiskar. Eftersom musslorna blir "mindre" innebär det alltså mindre mat för dessa arter. Men de har också en annan funktion. Sammantaget filtrerar Östersjöns blåmusslor nästan hela Östersjöns vattenvolym varje år – något som är viktigt för att rengöra havet från partiklar och för att bekämpa övergödning. Studien har inte testat hur den förändrade musselstorleken har påverkat på filtreringshastigheten, men forskarna menar att det kan vara en effekt:

- Att det är fler musslor i Östersjön kan nog till viss del kompensera för att de blivit mindre, men det är det troligt att viktiga funktioner som vattenfiltrering har minskat, och det kan leda till grumligare vatten, säger Agnes Karlsson, biträdande professor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet.

Att musslorna har blivit mindre, förklaras av en förändrad diet. Planktonsammansättningen som musslorna äter har förändrats och forskarna kan spåra detta kemiskt i musslorna. Mer cyanobakterier i vattnet och mer partiklar från land lämnar avtryck i musslorna och sammanfaller med en minskning i musslans vikt. Studien har visat att ökad temperatur i sig inte har påverkat blåmusslornas storlek. Det är istället klimatförändringars indirekta effekter på växtplankton som förmodligen påverkar musslor mer. Studien är baserad på kontinuerlig miljöövervakning och insamling av prover av både musslor och växtplankton från 1993 till 2016:

- Vi vill understryka betydelsen av långsiktig miljöövervakning. Om vi inte hade övervakat blåmusslorna skulle vi inte ha vetat att denna nyckelart i Östersjön har minskat så mycket i vikt, säger Agnes Karlsson, biträdande lektor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet.

Studien visar att det är viktigt med ett helikopterperspektiv när man analyserar hur miljöförändringar påverkar nyckelorganismer på lång sikt:

- Det är ofta samverkande faktorer som orsakar förändringar i organismers eller populationers tillstånd och allt detta påverkar sannolikt hela ekosystemets funktion, säger Camilla Liénart, postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet.

Den vetenskapliga publikationen med titeln Long-term changes in trophic ecology of blue mussels in a rapidly changing ecosystem doi: 10.1002 / lno.11633 publicerades i tidskriften Limnology & Oceanography.

Kontaktuppgifter

Agnes Karlsson, biträdande lektor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet. e-post: agnes.karlsson@su.se telefon: 073 6386720

Camilla Liénart, postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) vid Stockholms universitet. e-post: camilla.lienart@su.se telefon: 072 152 1838