Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljöförstöring

Respiration från torra ekosystem är mindre känslig för temperatur. Foto: Stefano Manzoni (Utah, USA)

Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn

Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.

Bo Sha och Jana Johansson tar prover på havsvatten i Atlanten. Vid var och en av de 28 provtagningsstationerna togs prover från sju olika djup, från ytan ner till 5 km.

Havsvågor driver PFAS tillbaka till land

PFAS återutsöndras till luften från brytande havsvågor på nivåer som är jämförbara med, eller större än, andra källor. Detta etablerar en cyklisk transportprocess för dessa "evighetskemikalier" mellan land och hav. Det visar en ny studie utförd av forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, och som är publicerad i Science Advances.

Effekter av bekämpningsmedel kan föras vidare i generationer

Effekter av bekämpningsmedel kan föras vidare i generationer

Exponering för ogräsmedlet linuron, som bland annat används vid produktionen av sojabönor, kan leda till förändringar av DNA genom flera generationer. Det visar en ny studie från Stockholms universitet genomförd på grodor. Bland annat hittades förändringar i barnbarns hjärnor och testiklar, som kan leda till förändringar i tillväxt, ämnesomsättning och förmåga att få barn.

Foto: Mats Egeberg/Mostphotos

Nytt sätt att rena vatten från läkemedelsrester

Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.

Med denna typ av vattenprovtagare har forskarna tagit prover på olika djup i Atacama-graven i Stilla havet. Foto: Anni Glud.

PCB funnet på 8 000 meters djup i Stilla havet

Forskare har hittat miljögiftet PCB i bottenprover på 8 000 meters djup i Stilla havet. Medan organiskt kol bryts ner anrikas i stället långlivat PCB i havsdjupet. Ny studie från Stockholms universitet.

En paus under provtagning av ett våtmarkskomplex med permafrost och öppna sjöar i Seida, nordöstra delen av europeiska Ryssland. Foto: Gustaf Hugelius.

En andra chans för våtmarker

Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Norra Europa, främst Sverige och Finland, är det område som har allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Där finns också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.

Regnkläder tillhör de produkter som ofta innehåller PFAS. Foto: Baloncici/Mostphotos

Förslag till förbud mot PFAS – här är experterna

Sverige föreslår tillsammans med flera andra länder att hela gruppen av PFAS-ämnen förbjuds från användning och försäljning inom EU. Här är experter vid Stockholms universitet som kan kommentera.

Blåstång på Östersjöns botten. Foto: Alf Norkko/Helsingfors universitet

Metanutsläpp motverkar koldioxidupptag i Östersjöns blåstångskogar

Blåstångskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.

Kolkraftverken på jorden släpper ut över 12 gigaton koldioxid varje år, nästan en tredjedel av de totala utsläppen av koldioxid. Kolkraften är därför den enskilt största källan till den globala uppvärmningen. Foto: Tomasz Matuszewski/Mostphotos

Stora delar av Europa värms upp dubbelt så fort som jorden i snitt

Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres.

I sommar kan allmänheten hjälpa forskarna genom att gå på strandpromenad när det är fullmåne, och samla in grenar av blåstång. Foto: Nicklas Wijkmark/Azote

Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar

Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar, som startade 2021, ger allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten, hur havet påverkas av klimatförändringarna och om kustens biologiska mångfald. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!

Provtagningsstationen Andøya, Norge, på vintern. Foto: NILU

De PFAS-ämnen vi dumpat i havet dyker upp igen och utsätter oss för en risk

Många högfluorerande PFAS-ämnen som hamnar i havet slungas tillbaka till land när de frigörs i luften från vågornas havsspray, visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitetet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology. Resultaten tyder på att denna skadliga bumerang bidrar till PFAS-föroreningar i kustområden.

Forskningsfartyget Electra af Askö stävar fram genom en tjock algblomning. Foto: Östersjöcentrum

Så ska Östersjön räddas – forskare kommer med viktiga underlag

Att rädda Östersjön är ett gemensamt arbete. Genom samarbetsorganisationen Helcom är många länder, myndigheter, forskare och experter runt Östersjön inblandade. Imorgon signeras en uppdaterad åtgärdsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av Östersjöländernas ministrar.

Höga koncentrationer av mikroplast har samlats i sjögräsbotten utanför spanska Almería vid Medelhavet där växthusodlingarna kallas ”the sea of plastic”. Forskarna studerar ackumulationen av mikroplast över tid. Foto: Miguel Ángel Mateo, Diego Moreno

Dramatisk ökning av mikroplaster i sjögräsbotten sedan 1970-talet

Storskalig produktion av grönsaker och frukt i Spanien med intensiv plastförbrukning i sin växthusindustri tros ha läckt ut mikroplastföroreningar sedan 1970-talet till det omkringliggande Medelhavets sjögräsängar. Det visar en ny studie där forskare har lyckats spåra plastföroreningar sedan 1930–40-talet genom att analysera sjögrässediment.

Kollapsande torvmark när permafrost tinar, Tavvavuoma i norra Sverige. Foto: Britta Sannel

Bevarande av torvmarker – viktigt för klimatet

Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.

Foto: Thomas Tranåker

Östersjöns musslor har halverats i vikt

Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.
Blåmusslor i

En storspigg (Gasterosteus aculeatus). Hane i lekdräkt. Hannen vaktar omsorgsfullt sina yngel och dör ofta när det arbetet är klart. Foto: Joakim Hansen/Azote

Spiggen tar över Östersjökusten, vik för vik

Nya forskningsresultat visar att stora mängder av den lilla fisken storspigg successivt tagit över allt större delar av Östersjökustens ekosystem. Spiggen orsakar lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, och dessa skiften sprider sig successivt som en flodvåg från ytterskärgården och in mot fastlandskusten.

Återvinningen av laddningsbara hydridbatterier kan bli enklare med en ny metod, enligt en ny studie. Laddningsbara batterier finns av olika sorter, stora som små, och metoden är användbar för alla typer av NiMH-batterier. Foto: Paninastock/Mostphotos

Återvinning av batterier förenklas med ny metod

En ny metod för att återvinna gamla batterier kan ge bättre och billigare laddningsbara hydridbatterier (NiMH). Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet.

Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

Expertlista om shopping och köpbeteende

I slutet av november varje år infaller Black Friday, något som har vuxit till en stor shoppingdag. Samtidigt uppmärksammas En köpfri dag – Buy Nothing Day – världen över för att skapa medvetenhet om de negativa effekterna av konsumtion. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om shopping, konsumtionskultur och köpbeteende.

Visa mer

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.