Gå direkt till innehåll
Rätt storlek och vikt i förhållande till maskinen, vilken typ av jobb ska skopan användas till men även vad maskinisten själv föredrar är viktiga frågor att ställa innan val av skopa.
Rätt storlek och vikt i förhållande till maskinen, vilken typ av jobb ska skopan användas till men även vad maskinisten själv föredrar är viktiga frågor att ställa innan val av skopa.

Nyhet -

Ställ rätt frågor innan köp av skopa

Vad ska man tänka på när man väljer skopa till sin grävmaskin? Rätt storlek och vikt i förhållande till maskinen, vilken typ av jobb ska skopan användas till men även vad maskinisten själv föredrar är viktiga frågor att ställa enligt tre skoptillverkare vi talat med.

Av Lars-Olof Tandberg

Robert Nilsson är vd på skoptillverkaren EMA. Han nämner tre frågor som maskinägare bör ställa innan de väljer skopa. Vilken typ av arbete ska jag utföra, vad förväntar jag mig av skopan och hur har jag jobbat tidigare?

– Erfarenhet är viktigt. Ofta vet man vad som är bra eller dåligt för olika typer av jobb. När du vet vad du vill ha kan du börja titta på vilket varumärke som bäst passar dina önskemål.

Vid schaktning är kort botten på skopan att föredra för att behålla brytkraften. Vid planering vill många maskinister ha lite längre botten på skopan för att få mer stöd. Ju längre botten du har desto tydligare syns nivåskillnader. Samtidigt finns det vissa maskinister som tycker att en lång botten är i vägen.

– Det är viktigt att påpeka att det inte finns något rätt eller fel när det gäller val av skopa. Grävmaskinister jobbar på olika sätt, har olika typer av jobb och olika preferenser för vilken skopa som passar bäst. Det är därför det finns så många varumärken och utformningar på skopor. Och det är bra, poängterar Robert Nilsson.

För stor skopa

Toni Ylitalo är landschef för Sverige och Danmark på Steelwrist. Han säger att det vanligaste misstaget som görs är att man väljer en skopa som är för stor för maskinen. Det ger sämre cykeltider, maskinen går tyngre och den försämrade styrkan gör att det blir svårt att fylla hela skopan och man får göra omtag.

– Dessutom blir maskinen ostabil. Har man snabbfäste och tiltrotator minskar styrka och brytkraft ytterligare. Det är därför vi jobbar med att ha låg bygghöjd på snabbfäste och tiltrotator som möjligt. Det maskinägare kan göra är att välja rätt storlek på skopan i förhållande till maskinen.

Toni Ylitalo menar att maskinägare ibland jagar effektivitet på fel ställe. Det är lätt att stirra sig blind på bredd och volym.

– Säg att du har en 5-tons grävare med en planerskopa som är 1 300 millimeter bred. Då kanske en 1 200 millimeter bred skopa som tar 30 liter mindre passar bättre. Då får du snabbare cykeltider, det går smidigare och du kan fylla skopan utan omtag.

Behålla maskinens geometri

När snabbfäste och tiltrotator sätts på en grävmaskin ändras maskinens geometri eftersom den är konstruerad för att ha en fast skopa. Ett sätt att kompensera för det är att ha en skopa med låg takvinkel.

– När skoptillverkare säger att skoporna är anpassade till användning med tiltrotator menas det att takvinkeln är mellan 15 och 23 grader. Då behåller man en stor del av originalgeometrin. Då kan du öppna och stänga skopan nära maskinen och öppna och tömma i ytterläge. Vid lastning av lastbil är det viktigt för att kunna hålla skopan helt stängd när den lyfts, påpekar Toni Ylitalo.

Indragna hörn

Ett sätt att anpassa en planerskopa för grävning med tiltrotator är att ha indragna hörn på baksidan av skopan.

– Det gör att maskinisten alltid ser skäret och minskar risken att utstickande delar på skopan skadar fasader eller annat när skopan roteras. Dessutom rullar materialet lättare in i skopan om hörnen är indragna, säger Toni Ylitalo.

Robert Nilsson konstaterar att alla maskinister inte gillar indragna hörn på skopor.

– Om du drar in hörnen för mycket skapas en flaskhals. Skopan blir bredare vid skäret än i ryggen och när det blir smalare kan det sakta ner materialflödet. Det är för och nackdelar med indragna hörn, det beror mycket på typ av arbete och typ av maskinist. Vi har en del kunder som väljer bort det även om de kör med tiltrotator, säger Robert Nilsson.

Rätt skopa för rätt maskin

Även Anders Wiberg, som är försäljningschef på skoptillverkaren ABL, tycker att det vanligaste misstaget som görs vid val av skopa är att man väljer en storlek för stor och kanske för tung skopa.

– Det gör att maskinen ligger på gränsen, eller i värsta fall under och maskinisten måste hela tiden anpassa körningen till vad maskin klarar, säger Anders Wiberg.

Han påpekar att förutom rätt storlek på skopan är det viktigt att skopans design är anpassad till de arbeten som ska utföras. Det handlar även om vilken typ av maskin skopan ska sitta på.

– En liten minigrävare ställer inte samma krav på redskapen som en större, tyngre maskin. Ju större maskin desto högre krav.

Betala för kvalitet

Ett annat misstag som görs är att man väljer en för billig skopa. I stället för att enbart titta på priset kan det vara värt att titta skopans kvalitet, både vad gäller material och hur arbetet är utfört.

– Oftast får man vad man betalar för. Rätt material och rätt kunskap kostar lite mer, men det tjänar man in i långa loppet. Har man behov av lite tuffare redskap, är det bättre att betala för rätt produkt, säger Anders Wiberg.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att billigast inte alltid är billigast i längden. Välj rätt storlek och vikt på skopan i förhållande till den maskin den ska användas på. Typ av skopa varierar med typ av jobb, men valet avgörs även av maskinistens egna preferenser.

– Det är bra att man funderar själv innan man väljer skopa, men det är också bra att diskutera med andra. Hitta en skoptillverkare som du kan bolla idéer med och få råd och tips, rekommenderar Robert Nilsson.

//

https://www.dagensinfrastruktu...

//

https://issuu.com/b2bnyheter.s...

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Jan Åström

Jan Åström

Presskontakt Chefredaktör/Projektledning Sverige 070-4809715 Linkedin E-tidningar

We bring projects to stories

Stordåhd Kommunikations verksamhet innefattar tidskriftsutgivning jämte digitala medier inom branscherna bygg- och fastighet, infrastruktur, energi och industri.

Stordåhd Kommunikation AB

Sveavägen 159
113 46 Stockholm