Nyhet -
Nya tunnelbanan går in i ny fas
Bygget av nya tunnelbanan i Stockholm är på väg in i en ny fas. Under första halvåret 2025 kommer allt berg att vara utsprängt. Nu intensifieras arbetet med att omvandla bergrum och tunnlar till stationer och tunnelbana. Ovan jord pågår arbete med stationsbyggnader, biljetthallar och teknikbyggnader.
Av Lars-Olof Tandberg
Just nu pågår arbete längs alla nya linjer med gjutning av tunnelväggar, teknikbyggnader, pumpgropar, grunder till stationsbyggnader och hiss- och rulltrappsschakt. Ovan jord börjar stationsbyggnader, biljetthallar, teknik- och ventilationsbyggnader med mera växa fram.
Milstolparna i utbyggnaden av nya tunnelbanan blir fler och fler. I slutet av oktober gick den sista salvan som innebar genomslag för tunnlarna som förbinder Kungsträdgården med den nya stationen Sofia på Södermalm. Tunnlarna har sprängts ut från två håll samtidigt och nu har tunnelfronterna förenats mitt under Saltsjön.
– Vi har tagit oss igenom en passage med utmanande bergförhållanden och har öppnat upp en helt ny väg mellan norra och södra Stockholm, säger Andreas Burghauser, projektchef för Blå linje till Södermalm.
Hisschakt
Vid station Sofia, som blir världens näst djupaste tunnelbanestation, har hisschaktet nått ända ner till stationen. Just nu är schaktet 86 meter rakt ner från Stigbergsparken. När man sprängt sig ner till golvet på mellanplanet blir schaktet omkring 100 meter och sedan återstår att spränga ytterligare några meter ner för utrymmen som behövs för hissarna.
Vid Gullmarsplan byggs en ny station för blå linje under den befintliga stationen. Ett hisschakt som förbinder den nya tunnelbanan under jord med dagens biljetthall är färdigsprängt och har klätts med en betongstomme. Inuti den ska fem stora och snabba hissar byggas. Gullmarsplan blir en av flera stationer som får den nya lösningen i Stockholms tunnelbana.
I tunnlarna pågår även installationer samt mark- och VA-arbeten. Därefter ska alla byggnader och tillhörande konstruktioner byggas klart ovan och under jord. Spår, el och olika tekniska system ska installeras och testas innan tunnelbanan kan tas i drift.
Tunnlarna möter dagen när hisschakten når ytan. Bild: Region Stockholm
Tunnelborrmaskin
Planerad trafikstart för de nya tunnelbanelinjerna är till Barkarby 2027, till Arenastaden 2028 och till Nacka, Södermalm och Söderort 2030. Tunnelbanan till Älvsjö och beräknas vara klar i mitten av 2030-talet.
Den nya gula tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö har planerad byggstart 2025. Den får två parallella spårtunnlar som borras av två tunnelborrmaskiner från Älvsjö till Fridhemsplan.
Tekniken innebär att en stor borr tar sig fram genom berget samtidigt som en vattentät inklädnad byggs i betong. Åtta kilometer spårtunnel ska borras från Älvsjö i den södra änden till Fridhemsplan i norr.
Men bygget blir inte helt fritt från sprängningar. Arbetstunnlar sprängs i båda ändarna för att komma åt berget där spårtunnlarna ska byggas. De nya stationerna kommer också att sprängas ut, antigen från ytan eller via arbetstunnlar.
Mer tunnelbana
I mitten av december lämnade Region Stockholm in ansökan om miljötillstånd för den nya tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö.
– Det är en stor milstolpe för oss att vi är klara med vår ansökan och har lämnat den till Mark- och miljödomstolen. Vi måste ha ett miljötillstånd för att kunna börja bygga, säger Johan Brantmark, chef för tunnelbanan till Älvsjö.
Den pågående utbyggnaden av Stockholms tunnelbana är ett stort projekt som förutom nya möjligheter att ta sig runt i staden även möjliggör att 130 500 nya bostäder kommer att byggas.
Men Region Stockholm nöjer sig inte med det. Nyligen parenterades en utredning om framtidens tunnelbane- och spårutbyggnader. Ett 20-tal förslag på möjliga utbyggnader har presenterats. Bland annat tunnelbana till Bromma Parkstad, där flygplatsen ligger idag.
Kostnadsökningar
Utbyggnaden av nya tunnelbanan har liksom många andra stora infrastrukturprojekt fått stora kostnadsökningar under projektets gång.
I avtalet om utbyggnaden av tunnelbanan som staten, Region Stockholm, Nacka kommun, Järfälla kommun, Solna stad och Stockholms stad har undertecknat ingår enbart de kostnader för att bygga ut som var kända 2019. Pengar för ytterligare kostnader ska enligt avtalet hanteras separat.
Kostnadsökningarna, eller risker som det kallas i byggbranschen, är hittills bland annat skillnad mellan KPI och byggindex över hela projekttiden (2, 4 miljarder kronor), kostnader för förseningar på grund av överklagade planer och överprövade upphandlingar (cirka 300 miljoner kronor).
Det är även kostnader för strängare villkor än liknande projekt (till exempel Citybanan) i miljödomar på cirka 400 miljoner hittills. Restriktioner för hantering av sulfidhaltigt berg har så här långt kostat cirka 600 miljoner och kostnader kopplad till ett hävt entreprenadkontrakt i Barkarby innebär cirka 250 miljoner kronor hittills.
Hitta lösningar
I den första förhandlingen om att bygga ut tunnelbanan – 2013 års Stockholmsförhandling – ingår tunnelbana till Barkarby, till Arenastaden och till Nacka och Söderort. Den totala överenskomna budgeten är cirka 32 miljarder kronor.
– Den budgeten håller vi, men nu behöver vi tillsammans med parterna börja jobba med finansieringen av riskutfallet också. I avtalet står det tydligt att alla parter har ett gemensamt ansvar att hantera riskerna och att vi ska samverka för att få utbyggnaden klar i tid. Nu behöver vi hitta en gemensam lösning för att säkra den fortsatta utbyggnaden, vilket alla parter vill, säger Niklas Bergman, förvaltningschef för utbyggnaden av tunnelbanan på Region Stockholm.
Linjekartan ritas om när Stockholms tunnelbana får sju nya linjer. Bild: Region Stockholm
Fakta
Utbyggnad av nya tunnelbanan
I 2013 års Stockholmsförhandling ingår tunnelbana till Barkarby, till Arenastaden och till Nacka och Söderort. Den överenskomna budgeten är cirka 32 miljarder kronor.
I Sverigeförhandlingen 2017 tillkom station Södra Hagalund på Arenastadslinjen och en helt ny linje mellan Fridhemsplan och Älvsjö.
Den totala budgeten för hela tunnelbaneutbyggnaden – både Stockholmsförhandlingens och Sverigeförhandlingens projekt – är 54 miljarder kronor i 2016 års prisnivå.
//
Dagens Infrastruktur / e-magasin:
