Stockholmsbarometern - tredje kvartalet 2018: Omfattande arbetskraftsbrist och negativare hushåll

Stockholmsekonomin går in i en svagare period samtidigt som arbetskraftsbristen når sin högsta nivå senaste tio åren.

Det visar Stockholms Handelskammares Stockholmsbarometer för tredje kvartalet 2018.

- Vi såg att en avmattning började ske under våren och under det tredje kvartalet är stämningsläget klart dystrare jämfört med för bara ett år sedan, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Antalet anställningar i Stockholm ökar något under årets tredje kvartal. Nettotalet för antalet anställda, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som ökar antalet anställda och andelen som reducerar anställningarna, stiger till 15.

Företagen i Stockholm bedömer dock att nuvarande anställningstakt inte kommer att kunna bibehållas. Förväntningarna på framtida anställningar faller till sin lägsta nivå på över fem år.

Stockholm har länge lidit av en generell arbetskraftsbrist, vilken dessutom påtagligt förvärrats under senare år. Under årets tredje kvartal ökar arbetskraftsbristen ytterligare. Inte på över tio år har arbetskraftsbristen i Stockholm varit så här omfattande.

- Bristen på reformer för bostads- och arbetsmarknaden har gjort det svårare och besvärligare att tacka ja till ett arbete i huvudstaden. Sverige har en reformskuld som den regering som tillträder måste ta itu med via modiga satsningar som på allvar gör det lättare att efterfråga boende, flytta och ta ett jobb i huvudstaden, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Under det tredje kvartalet 2018 vänder Stockholmsbarometern nedåt och konfidensindikatorn befinner sig nu i linje med det historiska genomsnittet.

Konfidensindikatorn för huvudstadens näringsliv försvagas en halv enhet till 100. Det innebär att företagen möter en konjunktur som är i nivå med det historiska genomsnittet.

Även tillförsikten hos hushållen försvagas under tredje kvartalet.

Konfidensindikatorn faller med mer än en enhet till 97,7. Det betyder att tilltron till ekonomin bland Stockholms hushåll är sämre än normalt.

Hushåll i halvcentrala och ej centrala delar av Stockholm uppvisar en tydligt negativ utveckling och faller till 94,6 (-3,5) respektive 93,1 (-4,3) på konfidensindikatorn.

Därmed befinner indikatorn sig på en nivå som är klart under nivån för fjolåret.

- Den avmattning vi ser beror sannolikt delvis på att den dysfunktionella bostadsmarknaden spiller över på ekonomin. Företag vittnar om att det är svårare att anställa och det får så klart effekter för så väl arbetsmarknaden som människors syn på utvecklingen. Därför anser vi att en bred uppgörelse om bostadspolitiken måste prioriteras så snart vi får en regering på plats, säger Andreas Hatzigeorgiou.