Stockholmsbarometern kvartal 3: Rekordlåg framtidstro och höga förväntningar om större arbetslöshet

Stockholmsbarometern faller för andra raka kvartalet och landar på sin lägsta nivå på över fem år.

Samtidigt är framtidstron bland hushåll rekordlåg samtidigt som arbetslösheten väntas öka framöver.

- Vi ser nu en bred nedgång, dystra tongångar och framförallt är det så att hushållen uppfattning om hur arbetsmarknaden förväntas utvecklas utmärker sig negativt, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

Stockholm är det län med i särklass högst bidrag till landets bruttonationalprodukt (BNP) i förhållande till dess befolkningsstorlek. Under de senaste tio åren har Stockholm svarat för cirka 40 procent av Sveriges totala tillväxt och skapat hälften av alla nya jobb i Sverige.

Stockholmsbarometern, läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll, visar nu på en tydlig avmattning för ekonomin i Stockholm.

Av tredje kvartalets Stockholmsbarometer framgår att tilltron till Sveriges ekonomi har försämrats markant under de senaste två åren bland hushållen i Stockholm. Detsamma gäller framtidsutsikterna om den svenska ekonomin.

Under tredje kvartalet 2019 faller tilltron ytterligare, till mycket låga nivåer.

Synen på Sveriges framtida ekonomi har inte varit så pessimistisk som nu, utifrån tillgängliga data som sträcker sig till 2010.

Just nu är det 48 procentenheter fler hushåll som bedömer att arbetslösheten kommer öka framöver, jämfört det motsatta.

- De negativa tankegångarna visar sig vara välgrundade då de sammanfaller med att vi ser en övervikt av företag som drar ner på sina anställningar och att allt fler företag har negativa förväntningar på framtida anställningar. Det ser ut att bli bistrare tider på arbetsmarknaden och det innebär att den pågående reformeringen av Arbetsförmedlingen måste skötas varsamt och noggrant, säger Stefan Westerberg.

Stockholmsbarometern som helhet faller med närmare tre enheter, till 93, ett konjunkturläge som är sämre än normalt, under tredje kvartalet.

Den svagare Stockholmskonjunkturen förklaras primärt av ett sämre stämningsläge i näringslivet, vars konfidensindikator minskar med tre enheter till 92,5.

- Livsmedelshandel, motorfordon och hotell och restaurang befinner sig fortsatt på en god nivå, men övriga sektorer ligger under sin normala nivå och vi ser att den stora privata tjänstesektorn faller markant, säger Stefan Westerberg.