Stockholms negativa inrikes flyttnetto åttafaldigas 2019

Det negativa inrikesflyttnettot från Stockholms län förstärks och det är framförallt gruppen barn och vuxna i familjebildande ålder som har en negativ balans.

Det visar helt nya siffror, presenterade i dag, för helåret 2019.

- Huvudstadsregionen befinner sig i en mörk och negativ trend som är väldigt angelägen att bryta. Vår uppfattning är att amorteringskraven skapat en situation där det är otroligt svårt för människor i familjebildande ålder att skala upp boendet och det pressar ut folk ur staden och länet, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

Nettot för inrikesflyttar visar att Stockholms län under år 2019 hamnar på en negativ balans om 1 676 personer, enligt dagsaktuell helårsstatistik från SCB som Stockholms Handelskammare analyserat. Därmed åttafaldigas den negativa utflyttningstakten jämfört med helåret 2018 då flyttnettot stannade på minus 197 personer.

Åldersgrupperna 0-9 år (-2 146 personer) och vuxna i mellan 30-44 år (-1 572 personer) driver länets sammantaget negativa flyttmönster.

- Det är väldigt negativt, men tyvärr inte förvånande, att det är personer i arbetsför- och familjebildande ålder och deras barn som flyttar ut från länet. På dagens bostadsmarknad är det otroligt svårt att skala upp sitt boende för en större familj och det pressar ut folk från länet, säger Stefan Westerberg.

I siffrorna framgår också att nettoinflyttningen av unga människor, i åldern mellan 20–24 år, till Stockholms län har minskat från omkring 2 500 år 2010 till 397 år 2019. Stockholms Handelskammare menar att de dubbla amorteringskraven i kombination med övriga kreditrestriktioner skapat höga hinder för att flytta.

Landets tre storstadskommuner Stockholm (- 3 970), Göteborg (-2 416) och Malmö (-1 026) noteras för negativa inrikes flyttnetton.

- Det är många flyttar som helt omöjliggörs och det skapar problem, inte minst för unga och familjebildande personer som får sina bostadsdrömmar grusade. Det ställer också till stora besvär för näringslivet som får problem med att rekrytera personal när det är svårt att flytta in till staden, säger Stefan Westerberg.

Professor Lars E.O Svensson påvisade nyligen i en rapport att amorteringskraven och den övriga kreditåtstramning som Finansinspektionen genomdrivit har införts på felaktiga grunder. De har ingen påvisbar samhällsnytta men stora individuella och samhällsekonomiska kostnader.

Hans beräkningar pekar på att amorteringskraven starkt försämrat möjligheten för människor utan hög inkomst och förmögenhet - inte minst unga - att efterfråga en bostad. Utan amorteringskraven och frivilliga amorteringar skulle den genomsnittliga enrumslägenheten i Stockholms kommun medfört en boendebetalning om cirka 6 700 kronor per månad. Amorteringskrav på knappt 6 000 kr per månad höjer denna summa drastiskt till hela 12 600 kronor per månad.

En ung person med utbildning och jobb som kunnat spara ihop till kontantinsatsen skulle utan amorteringskraven kunnat få lån och köpa sin första bostad vid en månadsinkomst om 25 000 kronor per månad i detta exempel. Men amorteringskraven har höjt gränsen för att få lån till en månadslön om minst 35 000 kronor.

Därför har amorteringskraven ytterligare försämrat rörligheten på bostadsmarknaden genom att förstärka ett insider-outsider-problem på svensk bolånemarknad.

- Regeringen måste inse att reglerna infördes på felaktig grund, att effekterna har blivit väldigt besvärande och som en följd av det ta ansvar för att ta bort åtminstone skärpningen av amorteringskraven. Reglerna tränger ut unga utan hög lön eller egen förmögenhet och försvårar flyttar, exempelvis till en större bostad, på ett sätt som är direkt skadligt, säger Stefan Westerberg.

Helårssiffror för alla län under 2019 bifogas som PDF.