Sista dagen utan amorteringskrav: Släcker drömmar för många unga och människor utan stor förmögenhet

I dag, 31 augusti, är sista dagen med amorteringsfrihet på bostadslån.

Stockholms Handelskammare menar att politiken försatt en möjlighet att förändra kreditrestriktionerna.

– Hela bostadsmarknaden präglas av enorm dysfunktionalitet och det är beklagligt att politiken tillåter att insteget till det ägda beståndet försämras och utvecklas i samma riktning som hyresmarknaden. De befintliga amorteringskraven släcker drömmar för många unga och människor utan stor förmögenhet, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

I samband med pandemin beslutades om möjligheten för svenska hushåll att begära amorteringsfrihet. Tidsfristen löper ut i dag, 31 augusti, och ordinarie amorteringskrav gäller därmed framåt.

Stockholms Handelskammare har tidigare ställt sig tydligt negativa till att det ursprungliga amorteringskravet snabbt skärptes och utökades.

Under år 2018 skrev professor Lars E.O Svensson rapporten Felaktiga grunder och negativa effekter och fann då att amorteringskraven motiverats med ambitionen att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men att kravet i själva verket tvärtom minskar motståndskraften och ökar risken för djupare lågkonjunkturer.

En baksida med amorteringskraven är att steget in – förutsättningarna att köpa en första bostad – förändrats dramatiskt. 2017 prissattes en genomsnittlig etta i Stockholm så att exklusive kontantinsats krävdes 6 700 kronor i månatliga inbetalningar.

Det var vid det tillfället en kostnad som ungefär hälften av alla 25–29-åringar klarade av att bära.

Med de i dag aktuella amorteringskraven, där en bolånetagare som lånar 85 procent årligen ska amortera 3 procent, så innebär det att den samlade kostnadsbördan höjs till 12 600 kronor och kräver en fast inkomst på minst 35 000 kronor i månaden.

Det innebär att endast knappt 20 procent i åldersgruppen kan möta kraven.

– Det har blivit radikalt svårare att köpa en första bostad och när vi tillsammans med Hemnet undersökte saken framgick det tydligt att en väldigt stor andel av de unga är beroende av föräldrar eller släkt för att kunna finansiera en första bostad, säger Stefan Westerberg.

– Det är beklagligt att man återgår till ett regelverk som har uppenbara negativa baksidor. Det bästa vore om riksdagspartierna kunde samlas runt en bred översyn av kreditrestriktionerna där man försöker hitta en lösning där sund ekonomisk hållning kan förenas med bättre möjligheter till inträde på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.