Så kan Stockholms vägtrafik förbättras

Inom ramen för den trafikrapport som Stockholms Handelskammare presenterar den 17:e oktober föreslås ett antal presumtiva åtgärder för bättre fungerande vägtrafik.

Carl Göransson, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, menar att effektiva trafikflöden är en nyckelfråga för att staden ska fortsätta växa.

- Befolkningstillväxten kommer att öka belastningen på trafiksystemet. För att fortsätta växa som stad behöver därför vägnätet rustas för att klara fler trafikanter. En viktig åtgärd är att bygga bort lokala flaskhalsar så att vi undviker trafikinfarkter, säger Carl Göransson.

Den 17:e oktober släpper Stockholms Handelskammare det Chamber Policy Paper som Jonas Eliasson, professor i transportsystem, tagit fram inom ramen för Stockholms Handelskammares arbete för att huvudstadsregionen i framtiden ska vara Europas bästa.

Carl Göransson, näringspolitisk expert, konstaterar att rapporten identifierar stor mängd små och mellanstora trimningar att göra i vägsystemet som skulle få trafiken att fungera bättre.

- Det finns det goda förutsättningar att effektivisera flödena med små till- och ombyggnationer i befintlig infrastruktur. Vi tycker även att det är rimligt att man satsar på exempelvis Östlig förbindelse och Tvärförbindelse Södertörn, säger Carl Göransson.

Rapportens elva förslag på trimningsåtgärder gör inte anspråk på att vara en fullständig förteckning över alla projekt som skulle vara önskvärda.

- Vår bedömning är att det finns stora nyttor att hämta hem i att bygga bort just dessa flaskhalsar. Dessutom är flera av investeringarna troligtvis väldigt kostnadseffektiva. Vi lämnar förslag på några åtgärder, men det är sannolikt så att det finns ännu fler lokala flaskhalsar av den här sorten, säger Carl Göransson.

- Möjligheterna att resa effektivt inom staden är oerhört centralt för att Stockholm ska kunna fortsätta växa, utvecklas och vara en väldigt attraktiv stad att bo, jobba och driva företag i, säger Carl Göransson.

KLARASTRANDSLEDEN

En av stadens värsta flaskhalsar, där köer bildas långt innan omgivande vägnät nått sin kapacitetsgräns.

Större delen av leden ligger inklämd mellan Centralstationen och Karlbergskanalen, men det vore troligen tekniskt möjligt att bredda ett par meter in på spårområdet, vilket skulle möjliggöra tre körfält i stället för dagens två, och då kunde man ha två norrgående körfält för att minska de köer som idag fortsätter upp på bland annat Kungsbron. Den viktigaste förbättringen vore dock att öka kapaciteten i den norra flaskhalsen. Om man stängde rampen från Vasagatan upp på Centralbron i sydlig riktning skulle man också kunna öka kapaciteten i Klarastrandsledens södra flaskhals.

NORRLANDSGATAN–MÄSTER SAMUELSGATAN-KLARATUNNELN

Dåligt fungerande lösning som skapar köer som sprider sig i ett stort område i city.

Huvudproblemet är flaskhalsarna som bildas dels i korsningen Norrlandsgatan–Mäster Samuelsgatan, dels i nedfarten till Klaratunneln. Några smärre fysiska åtgärder kunde hjälpa, men framför allt behöver man se över vägnätet i flera omgivande kvarter och tänka igenom hur trafikströmmarna egentligen ska ledas.

STADSGÅRDSLEDEN

Här finns flaskhalsar som borde vidgas innan Slussen står klar.

Annars bildas det köer som växer bakåt ut på innerstadsgatorna och broarna.

Det bör finnas möjlighet och värde i att förbättra framförallt trafiken ut från staden.

BROMMAPLAN

Brommaplan är Västerorts värsta flaskhals.

Knutpunkten är viktig för både buss- och biltrafik, och ligger i navet för både nordsydlig och östvästlig trafik och har därmed regional betydelse.

Genom att ersätta cirkulationsplatsen med en mer skräddarsydd lösning skulle kapaciteten sannolikt kunna ökas. Redan en så enkel lösning som en vanlig signalreglerad fyrvägskorsning skulle förmodligen ge betydande förbättringar. Även framkomligheten för cyklister och fotgängare bör kunna ökas, eftersom de kan få rakare stråk och mindre rödljustid.

KVARNBACKSVÄGEN

Trots att den ser ut som en vanlig gata så är den en del av huvudstråket Ekerö–Solna genom Stockholm, och där går ett stort antal busslinjer inklusive stombusslinjer.

Längs större delen av vägen finns i praktiken två körfält i varje riktning (även om de inte är utmålade), men på några få ställen smalnar vägbanan av till ett körfält per riktning, och i de flaskhalsarna skapas bakåtblockerande köer som skapar enorma köer där både bussar och bilar fastnar. Med några smärre vägbreddningar kunde man skapa genomgående busskörfält hela vägen. Särskilt om man kombinerar detta med en större eller mindre ombyggnad av Brommaplan skulle man få mycket stora vinster till ringa kostnad.

MAGELUNGSVÄGEN–ÅGESTA BROVÄG

Korsningen mellan dessa vägar fungerar inte tillräckligt bra och orsakar köer åt flera håll även när omgivande vägnät har gott om kapacitet kvar.

Med smärre ombyggnader och trimning av signalerna skulle man kunna öka kapaciteten.

VÄSTBERGAVÄGEN

Större delen av gatan är tillräckligt bred för 2+2 körfält, men den är inte målad så och ena ”körfältet” blockeras av parkerade fordon.

Med smärre breddningar samt parkerings- och lastfickor där det behövs kunde man skapa två körfält i varje riktning, vilket skulle minska köerna betydligt.

E4 MOT ARLANDA

I dag har sträckan 3+3 körfält fram till Rosersberg, där det går över till 2+2 körfält. Där bildas en flaskhals som genererar köer.

Att bredda E4 till 3+3 körfält fram till Arlanda, varav ett busskörfält under rusning, skulle troligen ha förhållandevis låg kostnad och kunna skapa stora förbättringar.

TRAFIKPLATSEN RUNT SÖDRA LÄNKENS VÄSTRA MYNNING

Trafikplatsen där Årstabergsvägen och Åbyvägen ansluter till Södra länkens mynning mot Årstalänken, fungerar rätt dåligt.

Några smärre ombyggnader i form av ett par extra kortare körfält, en borttagen växling samt signalreglering skulle kunna öka kapaciteten, och framför allt se till att inte köande bilar blockerar varandra. Fördelen med signaler är just att man kan placera de bilköer som inte går att undvika på platser där de inte blockerar andra trafikströmmar.

TRAFIKPLATS BERGSHAMRA

Där trafiken från Bergshamraleden ska upp på E18 och två körfält väver samman bildas en besvärlig flaskhals.

Problemet är att bron bara har tre körfält per riktning, och det är sammanlagt fyra nordgående körfält som ska samsas. Det här behöver utredas vidare, men det är förmodligen möjligt att få till en lösning med högre kapacitet än dagens abrupta sammanslagning av trafikflödena.

HUDDINGEVÄGEN

Huddingevägens korsningar med Sockenvägen/Östbergavägen och med Åbyvägen är problematiska och skapar köer.

Det vore värt att utreda om vävningarna Åbyvägen/Huddingevägen respektive signalregleringen och utformningen av korsningen Huddingevägen–Sockenvägen–Östbergavägen kan skapa ekonomiskt motiverade förbättringar.

TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN

På de befintliga vägförbindelserna är det bitvis problematiskt redan idag, men det som verkligen förändrar situationen är att Norviks hamn nu håller på att etableras.

Södertörnsleden behöver slutföras. Den skapar klart mer samhällsnyttor än vad den kostar.

Den allra viktigaste faktorn för att slutföra byggnationen är att det är svårt att se hur Norviks hamn annars ska kunna utvecklas som planerat, och Norviks hamn är av strategisk betydelse för hela länet.

ÖSTLIG FÖRBINDELSE

Bygg Östlig förbindelse och slut ringleden. Då skapas möjligheter att leda trafik runt staden och ytterligare bebyggelse i relativt centrala lägen möjliggörs. Det skulle också minska sårbarheten över Saltsjö-Mälarsnittet.