Handelskamrarna: Förslaget till ny plan- och bygglag hotar tillväxten

Förslaget till ny plan- och bygglag från PBL-kommittén får inte förverkligas. Både äganderätten och näringslivet hotas av förslaget, som därför skulle få allvarliga konsekvenser för både tillväxten och byggandet. Utredningen borde ha lämnat förslag på hur den regionala planeringen kan stärkas, i synnerhet i storstadsområdena. Det framhävs i remissvaren på PBL-kommitténs (SOU 2005:77) slutbetänkande från Stockholms Handelskammare och Svenska Handelskammarförbundet, som inlämnas till regeringen i dag. Svenska Handelskammarförbundet, nedan kallat Handelskamrarna, som företräder såväl små som stora företag i hela landet, ser positivt på vissa delar av förslaget, till exempel möjligheter till mer översiktliga detaljplaner. Däremot riktar handelskamrarna hård kritik mot utredningens förslag att öka olika intressenters möjlighet att överklaga planer, eftersom detta ytterligare försvårar genomförandet av nödvändiga byggprojekt. Kritiken framgår även i Stockholms Handelskammares remissvar, som även belyser särskilda problem för storstadsregionerna. - Utredningen hade i uppdrag att underlätta för tillväxten, däribland i storstadsregionerna där det verkligen behöver byggas, säger Peter Egardt, VD för Stockholms Handelskammare och Svenska Handelskammarförbundet. Men i stället går förslagen i rakt motsatt riktning. - Om kommittén hade tagit tillväxtuppdraget på allvar borde den ha krävt konsekvensanalyser för näringslivet i stället för att öka kravet på planläggning och möjligheterna att överklaga detaöjplaner och bygglov, menar Peter Egardt. Och det är mycket viktigt för tillväxten att enskilda kommuner inte ges möjlighet att stoppa regionala projekt. Båda remissvaren (från Svenska Handelskammarförbundet och Stockholms Handelskammare) bifogas nedan i text och wordformat. Högupplöst bild på Peter Egardt kan laddas ned från www.chamber.se/se/omoss/pressbilder . För mer info kontakta: Peter Egardt, VD Stockholms Handelskammare och Svenska Handelskammarförbundet, 070 - 560 00 91 Anna Wersäll, ansvarig plan- och byggfrågor, 070 - 580 89 04, anna.wersall@chamber.se Anna Kinberg Batra, informationschef, 070 - 991 83 55, anna.kinberg.batra@chamber.se --- Bilaga 1: remissvar från Svenska Handelskammarförbundet Svenska Handelskammarförbundet REMISSVAR 2006-02-15 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Plan- och Bygglagkommitténs slutbetänkande: ”Får jag lov? Om Planering och byggande” SOU 2005:77 Svenska Handelskammarförbundet ber att få framför följande synpunkter på PBL-kommitténs slutbetänkande. Allmänna synpunkter De grundläggande värderingar som styr plan- och bygglagen har stor betydelse för näringslivets utveckling och för landets tillväxt. Flera av de av PBL-kommittén föreslagna åtgärderna och förändringarna skulle avsevärt försämra Sveriges möjligheter att nå en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt om de genomförs. Förändringar i omvärlden nödvändiggör en snabbare anpassning av näringslivet i Sverige. Därför behövs en smidig planprocess, som kan underlätta näringslivets utveckling och därmed Sveriges välstånd. Lagen reglerar den mycket viktiga avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen. Lagen ger möjlighet till betydande ingrepp i äganderätten eftersom den begränsar och reglerar hur mark och byggnader får användas. Varje sådan inskränkning måste vara väl motiverad. I annat fall saknas den grundläggande respekten för äganderätten, som är nödvändig i en rättstat och viktig för investeringsvilja och därmed tillväxten. Handelskamrarna konstaterar att kommittén i det nya förslaget till plan- och bygglag lägger fram förslag som urholkar äganderätten ytterligare. Kommittén anser att allmänintresset är viktigare än det enskilda intresset och det är kommunen som ska tolka vad som är allmänintresse. I PBL-kommitténs förslag är medborgarinflytande lika viktigt eller viktigare än ägarens rätt att disponera sin egendom. I dag är planeringstiden för stora infrastrukturprojekt är orimligt lång. Avsikten var att utredningen skulle komma med förslag till förbättringar som kan snabba upp planprocessen. Så har inte skett. Tvärt om medför kommitténs förslag om utökning av sakägarkretsen och kommunernas rätt att överklaga varandras planer ytterligare komplikationer i planeringsprocessen. En samlad översyn av plan- och bygglagen, miljöbalken och trafiklagarna är nödvändig för att förkorta beslutsprocessen för större infrastrukturprojekt. Genom plan- och bygglagen har kommunerna redan i dag stor makt på bekostnad av statens/länsstyrelsernas och enskildas intressenters inflytande. PBL-kommittén går ännu längre och vill stärka kommunernas makt ytterligare. Att ge kommunerna i det närmaste oinskränkt makt över markanvändningen blir förödande. Det är inte rimligt att kräva av politiker på lokal nivå att de ska ta ansvar för de regionala frågorna. Kommunernas starka ställning öppnar för små, lokala vågmästarpartier att blockera regionalt viktiga frågor. Regionplanering PBL-kommitténs uppdrag har bland annat varit att lämna förslag till hur den regionala planeringen ska kunna förstärkas. Denna uppgift har inte fullgjorts. Ökat mellankommunalt samarbete och möjlighet för kommuner att överklaga varandras planer, som kommittén föreslår, stärker inte den regionövergripande planeringen. Det riskerar snarare att fördröja processerna och försvåra beslut om ny infrastruktur och andra regionala planfrågor. Handelskamrarna anser det absolut nödvändigt med förstärkning av den regionala planeringen och den regionala beslutsstrukturen, främst i storstadsområdena. Översiktsplaner De kommunala översiktsplanerna måste samordnas med den förstärkta regionplanering som Handelskamrarna förordar. Översiktsplanerna måste överensstämma med och får inte strida mot övergripande regionala intressen. Handelskamrarna tillstyrker PBL-kommitténs förslag att ekonomisk utveckling och tillväxt ska betraktas som ett allmänintresse i översiktsplanen. Likaså att översiktsplanerna inte heller i fortsättningen ska vara bindande. Detaljplaner Kommitténs förslag att möjliggöra större och mer översiktliga detaljplaner är bra. Det kan bidra till kortare handläggningstider. Det bör då också ge utrymme för generösare användningsbestämmelser. Handelskamrarna anser att det borde finnas möjlighet att ha mycket översiktliga användningsbestämmelser i detaljplanerna. Numera är t ex gränsen mellan industri och kontor mycket flytande, liksom mellan kontor och bostad eller mellan industri och handel. Förändringarna i näringslivet sker mycket snabbt och det finns inte alltid tid att invänta en planändring för att ta en byggnad i anspråk för ett annat ändamål. Viktiga företagsetableringar kan därmed gå om intet. En stor flexibilitet när det gäller användning är nödvändig för näringslivets utveckling och konkurrenskraft. Handelskamrarna anser att kommunerna bör åläggas en maximal handläggningstid för normala detaljplaneärenden, att handläggningstiden inte får överskida 12 månader. Kommitténs förslag att ta bort möjligheten att medge mindre avvikelse från detaljplanen är mycket olycklig. För att kunna göra smidiga lösningar och slippa omständliga planläggningsprocesser och samråd måste denna möjlighet behållas. Den gamla bygglagens dispensmöjlighet var mycket bra och bör återinföras. Den gav möjligheter till avvikelser från planen om det inte medförde stor påverkan på omgivningen och om inga sakägare hade invändningar. Ökade krav på detaljplanläggning för uppförande av enstaka byggnader för industri eller handel hämmar näringslivets utveckling. Detta blir ännu allvarligare om medborgarinflytande och överklagandemöjligheterna i detaljplaneprocessen förstärks. På samma sätt som miljökonsekvensbeskrivningar ska finnas med i detaljplaner borde det också finnas näringslivskonsekvensanalyser, särskilt som tillväxtperspektivet nu ska in i planeringen. Enligt Handelskamrarna bör detaljplanerna innehålla tydliga krav på trafikförsörjning, parkering och angöring. Handelskamrarna ställer sig positiva till förslaget att andra aktörer än kommuner ska kunna vara huvudman för allmän platsmark. Det underlättar upprustning och skötsel av exempelvis torgytor och köpcentra. Nuvarande strandskyddsregler med prövning enligt miljöbalken riskerar att lägga en död hand över stora delar av kommuner med mycket stränder. Det förhindrar utveckling av attraktiva områden för bostäder, verksamheter och fritidsboende. Det är t ex ett allvarligt hot mot näringslivsutvecklingen i bl a skärgårdsområden. Strandskyddet borde i första hand vara en fråga som avgörs på kommunal nivå. Miljökvalitetsnormerna för byggande i tätort ställer till stora problem i många städer. Bullernormerna omöjliggör många planerade bostadsprojekt. En anpassning av miljökvalitetsnormerna till dagens förhållanden är nödvändigt. Handelskamrarna motsätter sig att den föreslagna utökade bygglovsplikten på landsbygden för ekonomibyggnader och liknande byggnader. Handelskamrarna föreslår att näringsfastigheter i glesbygd generellt undantas. Bygglov Handelskamrarna är positiva till kommitténs förslag att detaljplaner ska kunna göras mer översiktliga och att detaljutformning ska kunna läggas fast i samband med bygglovprövningen. En sådan åtgärd underlättar och snabbar upp planprocessen. Det gör det också lättare att släppa fram generösa detaljplaner om det finns möjligheter att reglera byggandet i större utsträckning i samband med bygglovet. Alltför ofta har kommunerna sagt nej till bebyggelse eftersom det saknats möjligheter att ställa krav på exempelvis anpassning till omgivningen i samband med bygglovprövningen. Kraven och regelverket när det gäller byggnaders utformning är i dag mycket långtgående. Detta medför höga kostnader och likriktat byggande. Kraven på tillgänglighet för funktionshindrade innebär t ex minst 5 kvadratmeter extra yta i varje bostad som byggs. Det medför mycket stora kostnader till förhållandevis liten nytta för de funktionshindrade. Det fordras en översyn av regelverket om byggkostnaderna ska kunna hållas nere. Handelskamrarna är positiva till kommitténs förslag beträffande kontroll och uppföljning av bygglov, med bland annat slopande av bygganmälan. Överklaganden Kommittén anser inte att ”okynnesöverklaganden” existerar. Handelskamrarna delar inte den uppfattningen. Det är enligt handelskamrarna inte alls ovanligt att detaljplaner överklagas, ofta ända upp i högsta instans. Det är mycket angeläget att minska antalet instanser vid överklagande av planer och bygglov. Handelskamrarna anser att förslaget med särskilda plan- och miljödomstolar kan vara ett sätt att åstadkomma detta. Prövningstillstånd är ett bra sätt att begränsa okynnesöverklaganden. Det viktiga är att processerna kan snabbas upp och beslut kan fattas i plan- och bygglovärenden utan många överklaganden och långa handläggningstider. PBL-kommittén har gjort förtjänstfulla försök att renodla sakägarbegreppen. Handelskamrarna anser dock att allmänna intressen och medborgarinflytande har fått för stort utrymme på bekostnad av ägarinflytandet. Det är t ex inte rimligt att hyresgäster och organisationer ska jämställas med fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare när det gäller rätt att överklaga detaljplaner och bygglov. Handelskamrarna anser inte att miljöorganisationer ska ha en särställning när det gäller rätt att överklaga detaljplaner. Miljöfrågorna behandlas redan i dag mycket noggrant i planprocessen med särskilda miljökonsekvensbeskrivningar. Eftersom planprocessen ska vara en sammanvägning av många olika intressen blir det orimligt att ett intresse ska få starkare ställning än alla andra. Det riskerar att urholka förtroendet för hela detaljplaneprocessen. Sammanfattning Sammanfattningsvis anser Handelskamrarna att planprocessen inte får utgöra ett hinder för näringslivets utveckling att planprocessen därför måste förenklas och bli snabbare att det allmänna intresset givits för stort inflytande på bekostnad av enskildas intressen att rättsäkerheten i processen måste stärkas att skyddet för äganderätten måste förstärkas att de kommunala översiktsplanerna måste samordnas bättre med den regionala planeringen att den regionala planeringen måste få större tyngd och beslutskraft att plan- och bygglagen måste samordnas bättre med annan lagstiftning, framför allt med miljöbalken. Svenska Handelskammarförbundet Carl-Johan Jargenius ---- Bilaga 2: Remissvar från Stockholms Handelskammare Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet103 33 STOCKHOLM Stockholm 16 februari 2006 Remiss av PBL-kommitténs slutbetänkande ”Får jag lov? Om planering och byggande” (SOU 2005:77) Stockholms Handelskammare, som företräder det samlade näringslivet i Stockholms och Uppsala län, vill med anledning av PBL-kommitténs slutbetänkande anföra följande. Övergripande frågor Plan- och bygglagen är den lagstiftning som styr markanvändningen. Lagens utformning har därmed utomordentligt stor betydelse för utbyggnad och utveckling av bostäder, infrastruktur och näringsliv. De grundläggande värderingar som styr Plan- och bygglagen har stor betydelse för Sveriges förutsättningar för utveckling och tillväxt. Men lagen styr också den mycket viktiga avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen. Den innebär ett ingrepp i äganderätten eftersom den begränsar och reglerar hur mark och byggnader får användas. Varje sådan inskränkning måste vara väl motiverad. I annat fall saknas den grundläggande respekt för äganderätten som är nödvändig i en rättstat och viktig för investeringsvilja och tillväxt. Med PBL - och i ännu högre grad med det nya förslaget - har äganderätten urholkats. Allmänintresset är viktigare än det enskilda intresset och det är kommunen som tolkar vad som är allmänintresse. I PBL-kommitténs förslag är medborgarinflytande lika viktigt eller viktigare än ägarens rätt att disponera sin egendom. Stockholmsregionen är Sveriges tillväxtmotor. Den branschbredd och innovationsförmåga som finns bland Stockholms företag är avgörande för förnyelse och utveckling i svenskt näringsliv. Ingen annan del av Sverige kan mäta sig med stockholmsregionen när det gäller befolkningskoncentration, näringslivssammansättning och samlade forsknings- och utbildningsresurser. Därför är det av största vikt för hela Sveriges framtida välstånd och utveckling att stockholmsregionen ges förutsättningar att fortsätta att växa. Sedan tillkomsten av Plan- och bygglagen och Miljöbalken har det blivit avsevärt mycket svårare att fatta beslut om planer för ny infrastruktur och nya bostadsområden i storstadsmiljön, där konkurrensen om marken är hård och de motstridiga intressena många. Planeringstiden för stora infrastrukturprojekt är orimligt lång. PBL-kommitténs förslag innebär inte någon förbättring härvidlag. Snarare kan utökningen av sakägarkretsen och kommunernas rätt att överklaga varandras planer medföra ytterligare komplikationer i planeringsprocessen. En samlad översyn av PBL, Miljöbalken och trafiklagarna är nödvändig för att förkorta beslutsprocessen för större infrastrukturprojekt. PBL har givit stor makt till kommunerna på bekostnad av staten, länsstyrelserna och enskilda. PBL-kommittén vill stärka kommunernas makt ytterligare. Det skapar särskilda problem i en region som Stockholm, där 26 kommuner inom länet och ytterligare några i andra län utgör en sammanhållen arbets- och bostadsmarknad. Att ge kommunerna i det närmaste oinskränkt makt över markanvändningen blir förödande i en sådan region. Det är inte rimligt att kräva av politiker på lokal nivå att de ska ta ansvar för de regionala frågorna. Kommunernas starka ställning kan öppna för små, lokala vågmästarpartier att blockera regionalt viktiga frågor. Så gjorde t ex Huddingepartiet med Södertörnsleden eller Stockholmspartiet med Norra Länken. För storstadsregionerna är det nödvändigt med en stärkt regional planeringsfunktion. Regionplanering PBL-kommitténs uppdrag har bland annat varit att lämna förslag till hur den regionala planeringen ska kunna förstärkas. Denna uppgift har inte fullgjorts. Ökat mellankommunalt samarbete och möjlighet för kommuner att överklaga varandras planer, såsom kommittén föreslår, stärker inte den regionövergripande planeringen. Det riskerar snarare att fördröja processerna och försvåra beslut om infrastruktur och andra regionala planfrågor. Handelskammaren anser det nödvändigt med förstärkning av den regionala planeringen och den regionala beslutsstrukturen i storstadsområdena. Det måste finnas en regional planering där det också finns ett mandat att fatta beslut och möjlighet att styra över finansiering av övergripande regional infrastruktur. Ett regionalt organ med sådana befogenheter behövs inte överallt i Sverige, t ex inte där en eller ett fåtal kommuner utgör egna funktionella regioner. Men i Stockholm-Mälardalen måste den regionala planeringen förstärkas. Regionplaneringen borde också samordnas med sektorsmyndigheternas uppgifter och finansieringen av infrastruktur. Det är också frågor som hänger samman med Ansvarskommitténs arbete. Översiktsplaner De kommunala översiktsplanerna måste samordnas med den förstärkta regionplanering som Handelskammaren förordar. Översiktsplanerna måste överensstämma med och får inte strida mot övergripande regionala intressen. Så är t ex fallet med Stockholms stads gällande översiktsplan, som pekar ut både Värtahamnen och Bromma flygplats som omvandlingsområden. Att besluta om annan användning av mark som utnyttjas för Ostkustens största hamn och Sveriges andra flygplats borde inte få göras på kommunal nivå. PBL-kommitténs förslag att ekonomisk utveckling och tillväxt kommer in som ett allmänintresse som ska beaktas i översiktsplanen är bra. Likaså är det bra att kommittén anser att översiktsplanerna inte heller i fortsättningen ska vara bindande. Detaljplaner Kommitténs förslag att möjliggöra större och mer översiktliga detaljplaner är bra. Det kan bidra till kortare handläggningstider. Det bör då också ge utrymme för generösare användningsbestämmelser. Handelskammaren anser att det ska finnas möjlighet att ha mycket översiktliga användningsbestämmelser i detaljplanerna. Numera är t ex gränsen mellan industri och kontor mycket flytande, liksom mellan kontor och bostad och mellan industri och handel. Förändringarna i näringslivet sker mycket snabbt och det finns inte alltid tid att invänta en planändring för att ta en byggnad i anspråk för ett annat ändamål. Viktiga företagsetableringar kan därmed gå om intet. En stor flexibilitet när det gäller användning är nödvändig för näringslivets utveckling och konkurrenskraft. Handelskammaren anser att kommunerna bör åläggas en maximal handläggningstid för normala detaljplaneärenden. Kommitténs förslag att ta bort möjligheten att medge mindre avvikelse från detaljplanen är mycket olycklig. För att kunna göra smidiga lösningar och slippa från omständliga planläggningsprocesser och samråd behövs en sådan möjlighet. Den gamla bygglagens dispensmöjlighet var bra och borde återinföras. Den gav möjligheter till avvikelser från planen om det inte medförde stor påverkan på omgivningen och om inga sakägare hade invändningar. Ökade krav på detaljplanläggning för uppförande av enstaka byggnader för industri eller handel hämmar näringslivets utveckling. Detta blir ännu allvarligare om medborgarinflytande och överklagandemöjligheterna i detaljplaneprocessen förstärks. På samma sätt som miljökonsekvensbeskrivningar ska finnas med i detaljplaner borde det också finnas näringslivskonsekvensanalyser, särskilt som tillväxtperspektivet nu ska in i planeringen. Enligt Handelskammarens uppfattning borde det också vara tydliga krav på trafikförsörjning, parkering och angöring i detaljplanerna. Detta är ett område som försummats kraftigt i Stockholm, vilket medfört att parkerings- och angöringsproblemen flyttats ut på gatorna i stället för att lösas inom fastigheterna. Handelskammaren anser att det är ett bra förslag att andra aktörer än kommuner ska kunna vara huvudman för allmän platsmark. Det underlättar upprustning och skötsel av exempelvis torgytor och köpcentra. Nuvarande strandskyddsregler med prövning enligt Miljöbalken riskerar att lägga en död hand över stora delar av kommuner med mycket stränder. Det förhindrar utveckling av attraktiva områden för bostäder, verksamheter och fritidsboende. Det är t ex ett allvarligt hot mot näringslivsutvecklingen i skärgården. Strandskyddet borde i första hand vara en fråga som avgörs på kommunal nivå. Miljökvalitetsnormerna för byggande i tätort ställer till stora problem i storstäderna. Bullernormerna omöjliggör många planerade bostadsprojekt. En anpassning av miljökvalitetsnormerna till storstadsförhållanden är helt nödvändig. Bygglov Kommitténs förslag att detaljplaner ska kunna göras mer översiktliga och att detaljutformning ska kunna läggas fast i samband med bygglovprövningen kan underlätta och snabba upp planprocessen. Men det gör det framför allt lättare att släppa fram generösa detaljplaner om det finns möjligheter att reglera byggandet i större utsträckning i samband med bygglovet. Alltför ofta har kommunerna sagt nej till bebyggelse eftersom det har saknats möjligheter att ställa krav på exempelvis anpassning till omgivningen i samband med bygglovprövningen. Kraven och regelverket när det gäller byggnaders utformning är i dag mycket långtgående. Detta medför höga kostnader och likriktat byggande. Kraven på tillgänglighet för funktionshindrade innebär t ex minst fem kvadratmeter extra yta i varje bostad som byggs. Det medför mycket stora kostnader till förhållandevis liten nytta för de funktionshindrade. Det fordras en översyn av regelverket om byggkostnaderna ska kunna hållas nere. Kommitténs förslag beträffande kontroll och uppföljning av bygglov, med bland annat slopande av bygganmälan, är enligt vår mening välgrundade. Överklagande Kommittén anser inte att ”okynnesöverklaganden” existerar. Handelskammaren delar inte den bedömningen. I Stockholm överklagas i stort sett varenda detaljplan, ofta ända upp i högsta instans. Det är mycket angeläget att minska antalet instanser vid överklagande av planer och bygglov. Handelskammaren anser att förslaget med särskilda plan- och miljödomstolar kan vara ett sätt att åstadkomma detta. Prövningstillstånd är ett bra sätt att begränsa okynnesöverklaganden. Det viktiga är att processerna kan snabbas upp och beslut kan fattas i plan- och bygglovärenden utan många överklaganden och långa handläggningstider. PBL-kommittén har gjort förtjänstfulla försök att renodla sakägarbegreppen. Handelskammaren anser dock att allmänna intressen och medborgarinflytande har fått för stort utrymme på bekostnad av ägarinflytandet. Det är t ex inte rimligt att hyresgäster och organisationer ska jämställas med fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare när det gäller rätt att överklaga detaljplaner och bygglov. Handelskammaren anser inte att det är rimligt att miljöorganisationer ska ha en särställning när det gäller rätt att överklaga detaljplaner. Miljöfrågorna behandlas noggrant i planprocessen med särskilda miljökonsekvensbeskrivningar. Eftersom planprocessen ska vara en sammanvägning av många olika intressen blir det orimligt att ett intresse ska få så mycket starkare ställning än alla andra. Det riskerar att urholka förtroendet för detaljplaneprocessen. Slutsats De av PBL-kommittén förslagna åtgärderna och förändringarna skulle i nuvarande skick avsevärt försämra Sveriges möjligheter att nå en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Förändringar i omvärlden nödvändiggör snabbare anpassning där en modern plan- och bygglag skulle kunna bidra till Sveriges välstånd. Stockholms Handelskammare anser att det finns en del bra förslag i PBL-kommitténs betänkande, men att stora delar måste förändras för att tillgodose snabbhet, enkelhet och rättsäkerhet i plan- och bygglovprocessen. Sammanfattningsvis anser Handelskammaren att planprocessen inte får utgöra ett hinder för näringslivets utveckling att planprocessen därför måste förenklas och bli snabbare att det allmänna intresset givits för stort inflytande på bekostnad av enskildas intressen att rättsäkerheten i processen måste stärkas att skyddet för äganderätten måste förstärkas att de kommunala översiktsplanerna måste samordnas bättre med den regionala planeringen att den regionala planeringen måste få större tyngd och beslutskraft att plan- och bygglagen måste samordnas bättre med annan lagstiftning, framför allt med miljöbalken. STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Peter Egardt Anna Wersäll