Så bidrar kulturarvet till en hållbar utveckling

Det finns många goda argument varför kulturarvet är viktigt för samhället och oss som lever i det. I form av aktuella exempel och siffror har Riksantikvarieämbetet nu samlat en lång rad av dessa argument i skriften ”Räkna med kulturarvet – hållbarhet och klimat”.

”Räkna med kulturarvet” förklarar och ger konkreta exempel på hur värdefullt kulturarvet är för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i vårt samhälle. Den innehåller både siffror och exempel.

– Det är en skrift som vi på Riksantikvarieämbetet har tagit fram för att visa hur viktigt kulturarvet är för samhället och för oss människor. Den ger många nya exempel och infallsvinklar på kulturarvets betydelse som jag själv kommer att ha nytta av när jag pratar med kollegor och olika beslutsfattare om hur värdefullt vårt kulturarv är, säger Joakim Malmström, riksantikvarie.

Kulturarvet bidrar i klimatarbetet

Kulturarvet stärker människors delaktighet, det bidrar till livskvalitet, engagemang och stimulerar lusten att lära. Det ger även stöd för ekonomin och arbetet med en ekologiskt hållbar utveckling. I odlingslandskap och kulturmiljöer gynnar kulturarvet biologisk mångfald. I ”Räkna med kulturarvet” ges också goda argument för hur kulturarvet kan spela en viktig roll i klimatarbetet.

– Genom att förvalta det redan byggda i stället för att riva och bygga nytt reduceras utsläppen av växthusgaser. Med energibesparande åtgärder och återanvändning av material går det att få ner klimatpåverkan från renovering och ombyggnation, säger Erica Tenevall, projektledare för ”Räkna med kulturarvet”.

Läs rapporten här

Mer information om Räkna med kulturarvet på raa.se/rmk

Kontakt:
Jonas Andersson, utredare och projektansvarig, jonas.andersson@raa.se, 08-5191 85 84
Emil Schön, nyhetsredaktör, emil.schon@raa.se, 08-5191 80 11