Unescodelegation på plats i Laponia
Den 27-31 maj 2024 kommer en Unescodelegation på besök till Sverige efter världsarvskommitténs beslut, i Riyadh 2023, om ett platsbesök till världsarvet Laponia.
Den 27-31 maj 2024 kommer en Unescodelegation på besök till Sverige efter världsarvskommitténs beslut, i Riyadh 2023, om ett platsbesök till världsarvet Laponia.
Koloniträdgårdar som kulturarv, hur fjällvärlden påverkats av gruvbrytningen på 1600-talet, länkad och öppen data som gör museisamlingar mer tillgängliga och vikten av att använda ett enhetligt sätt att dokumentera arkeologiska undersökningar. Det är fyra av de nya forskningsprojekt som får del av FoU-anslagen som Riksantikvarieämbetet delar ut.
På sitt 45:e möte i Riyad, Saudiarabien, fattade Unescos världsarvskommitté på onsdagen den 13 september beslut om en så kallad Reactive Monitoring Mission gällande världsarvet Laponia.
"Räkna med kulturarvet" är en ny skrift från Riksantikvarieämbetet. Den skildrar hur det mångsidiga och rika kulturarvet engagerar, och hur det är en tillgång för hela samhället i byggandet av en hållbar framtid. Den innehåller både siffror och exempel, rikligt illustrerad. Illustration: Helena Duveborg (CCBY)
Förändringarna i klimatet ökar riskerna för kulturarvet genom översvämningar, stormar och bränder. Den ökande temperaturen och luftfuktigheten förvärrar problem med fukt och röta och sliter hårdare på kulturhistoriska byggnader, konstaterar Riksantikvarieämbetet i en ny rapport.
Riksantikvarieämbetet har beslutat hur forsknings- och utvecklingsmedlen (FoU) för 2022 ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 14,75 miljoner kronor som fördelas till kulturarvsområdets digitalisering och kulturarv och klimat, samt till de centrala museerna.
I webbverktyget GhostGuard finns möjligheten att rapportera förlorade eller hittade fiskeredskap. En nyhet är nu att även registrerade fornlämningar, till exempel vrak, finns synliga i samma karta.
Riksantikvarieämbetet på Gotland ska nu bli självförsörjande på el räknat på helårsbasis. För att uppnå detta har 770 solpaneler installerats på myndighetens tak under hösten. Nu tas de i bruk.
Den digitala konferensen Klimat och kulturarv har flyttats fram till 2021, men onsdagen den 2 september hålls en försmak med två programpunkter från Jämtland. Renskötseln och trädgränsen är två teman som avhandlas under konferensen.
Varje år skadas fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i skogen, i samband med skogsbruk. I en ny studie undersöker Riksantikvarieämbetet förutsättningar, hinder och möjligheter för att undvika skador, samtidigt som skogens resurser nyttjas.
Den populära söktjänsten Fornsök har utvecklats och innehåller nu, förutom fornminnesinformation, även ny information om pågående och planerade arkeologiska undersökningar i hela landet. I riket finns nu 1778 pågående och planerade arkeologiska undersökningar.
För att öka kunskapen om skogens kulturlämningar har Riksantikvarieämbetet låtit ta fram en rapport om kolbottnen: våra skogars vanligaste kulturlämning. Bakgrunden är att det moderna skogsbruket går hårt åt skogens kulturmiljöer och kulturlämningar. Skogsstyrelsens statistik visar höga och ihållande skadenivåer.
Riksantikvarieämbetet har fördelat 2019 års anslag för bidrag till kulturmiljövård på totalt 272 miljoner kronor. 249 miljoner kronor av dessa ska fördelas av länsstyrelserna. För länsstyrelserna innebär det 13 miljoner mer att fördela jämfört med 2018.
Riksantikvarieämbetet har beslutat hur forsknings- och utvecklingsmedlen för 2019 ska fördelas. Totalt handlar det om 20,5 miljoner kronor som fördelas till området kulturarv och kulturmiljö, samt till de centrala museerna.
Artillerigatan 33
621 22 Visby
Sverige