VRE-utbrottet förklaras över i Västerbotten

Nu förklaras utbrottet av Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) över inom Västerbottens läns landsting. Sedan årets början har länets tre sjukhus varit drabbade i perioder.

– Under slutet av år 2017 och första halvåret av 2018 har nästan 100 patienter diagnosticerats med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) på de tre sjukhusen i Västerbotten. Det är en del av ett nationellt utbrott som drabbat flera sjukhus i Sverige. Nu bedömer vi att utbrottet är över i Västerbotten men vi måste vara på vår vakt så att det inte börjar om igen, vilket fortfarande kan hända, berättar Maria Marklund, specialistläkare klinisk mikrobiologi och tillförordnad chef på vårdhygien.

De första patienterna upptäcktes i Västerbotten under slutet av januari och de flesta smittades under februari. Sedan den 23 september har det inte upptäckts något nytt fall.

– Under september hade vi tre fall av VRE. Vi har tagit prover på 150–250 patienter varje vecka ända sedan utbrottets start för att upptäcka om det sker spridning trots flertalet åtgärder som har vidtagits ute på sjukhusen, men provtagningen kommer nu att succesivt kunna trappas ned. Ett normalt år brukar vi ha max fyra fall av VRE, spridning till 100 patienter är inte normalt men nu verkar vi ha fått bukt med det, säger Anders Johansson, överläkare på vårdhygien.

Stora insatser från personalen

Det är inte bara ute i den direkta patientverksamheten som hanteringen av utbrottet inneburit en extra arbetsbelastning.

–Bland annat har städpersonalen gjort otroligt stora insatser och är en viktig del i att vi nu kan förklara utbrottet över. Det mikrobiologiska laboratoriet har också fått en ökad arbetsbörda som man har klarat av tack vare engagerad och kunnig personal. Vårdpersonal, i alla yrkeskategorier, har i den dagliga patientnära verksamheten arbetat för att bryta smittkedjor, säger Anders Johansson.

Multiresistenta bakterier ökar

Förekomsten av multiresistenta bakterier ökar både nationellt och internationellt och det tillsammans med människors ökade rörlighet gör att inflödet av resistenta bakterier också ökar. Det innebär att man aldrig vet vem som bär på en resistent bakterie och att nivån på basala hygienrutiner och städrutiner måste vara så hög att det räcker för att förebygga smittspridning.

–Vi kommer att behöva en arbetskultur där vi både inom våra egna vårdenheter och mellan landets sjukhus öppet och snabbt meddelar varandra när det uppstår misstanke om smittspridning. Ny personal, till exempel sommaranställda behöver lära sig arbeta korrekt och den erfarna personalen behöver dela med sig av sin kunskap och föregå som goda exempel, säger Maria Marklund.

Mer information

Anders Johansson
Överläkare, vårdhygien
Västerbottens läns landsting
070-359 08 30

Maria Marklund
Specialistläkare klinisk mikrobiologi, tf chef vårdhygien
Västerbottens läns landsting
070-291 66 12

______________________________________________________________
Gabriella Bandling
Kommunikationsstaben
Västerbottens läns landsting
073-049 46 53