Snabbare behandling vid sepsis är målet på Norrlands universitetssjukhus

Sepsis är en allvarlig sjukdom som årligen drabbar omkring 40 000 personer i Sverige. Det är fler än vad som drabbas av de tre vanligaste cancerformerna tillsammans, men trots detta är det relativt få som känner till sepsis. Den svåraste formen kallas för septisk chock, och när det inträffar är det bråttom.

– Vid sepsis handlar det om svåra infektioner. Ju snabbare vi kan identifiera smittämnet och sätta in rätt typ av behandling desto bättre, både för den enskilde patienten och för risken för smittspridning.

Det säger Urban Kumlin som är infektionsläkare och medicinsk chef på avdelningen för klinisk mikrobiologi vid Norrlands universitetssjukhus. Till hans avdelning kommer varje dag hundratals prover för analys, och kommer det in ett prov från en patient med septisk chock är det bråttom att spåra rätt smittämne.

– Vid septisk chock är dödligheten hög och risken ökar för varje timme som rätt behandling dröjer, säger Urban Kumlin.

När man så snabbt måste hitta rätt behandling kan resistensen mot olika antibiotika göra det svårt att veta vilken antibiotika man ska välja.

– Idag svarar många på den antibiotikabehandling man direkt sätter in när sepsis upptäcks, men med en ökad antibiotikaresistens befarar vi att detta kommer bli ett allt större problem, säger Urban Kumlin.

Forskning på rätt behandling

För att man snabbare ska kunna ge rätt antibiotikabehandling vid sepsis studerar överläkare Anders Johansson på Norrlands universitetssjukhus hur några av kroppens minsta beståndsdelar kan ge vägledning.

– När man idag sätter in en behandling mot sepsis kan det ta upp till flera dagar innan man ser om behandlingen fungerar eller inte. Vi undersöker nu hur man med hjälp av kemiska metoder och masspektrometri kan analysera nedbrytningsprodukter, så kallade metaboliter, i blodet för att snabbare kunna avslöja om det är rätt behandling eller inte, säger Anders Johansson.

De första resultaten från studierna som har gjorts på infektionskliniken är positiva och visar att de nya metoderna redan några timmar efter insatt antibiotikabehandling kan avgöra om infektionens förlopp håller på att hejdas.

– Det vi genomför nu är grundforskning men vi hoppas att det ska kunna leda till att rätt behandling kan ges tidigare, och därmed att fler patienters liv kan räddas. Det är viktigt att mycket snabbt upptäcka om en behandling inte fungerar, och i så fall justera behandlingen.

Vanlig men ovanligt okänd sjukdom

Sepsis är en förhållandevis vanlig sjukdom med 40 000 insjuknande i Sverige varje år. Ändå är det relativt okänt, framför allt hos befolkningen men även till viss del hos sjukvårdspersonalen enligt Urban Kumlin.

– Ett problem är att många likställer sepsis med bakterier i blodet, men sepsis kan bättre beskrivas som ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret under- eller överreagerar på en svår infektion i kroppen. Infektionen behöver inte komma av en bakterie utan lika väl från svampinfektioner eller virus, och ibland av parasiter, förklarar Urban Kumlin.

Infektionen kan starta var som helst i kroppen. Exempelvis kan lunginflammation, urinvägsinfektion eller influensa alla utvecklas till septisk chock med blodtrycksfall och organsvikt som kan vara svår att häva, trots intensivvård.

Faktaruta: Världssepsisdagen
Idag den 13 september uppmärksammar Världshälsoorganisationen WHO sepsis via en internationell världssepsisdag. WHO uppskattar att 31 miljoner människor i värden drabbas av sepsis varje år, och varje år dör 6 miljoner människor i sjukdomen. Läs mer om sepsis på

www.1177.se/sepsis.

För mer information:
Anders Johansson, överläkare och docent, 070-359 08 30
Urban Kumlin, medicinsk chef, 073-509 13 47

Vänlig hälsning
Sally Carlsson Cloodt
Kommunikationsstaben
Västerbottens läns landsting

Foto: Andreas Nilsson